Igår frågade en vän mig, lite halvdesperat av sömnbrist ”Vad gjorde man med all tid man hade innan man fick barn? Jag svarade förnumstigt. ”Man slösade bort den”. Nu är ju det där med hur man hanterar sin tid högst individuellt. Så jag får nog ändra mitt svar till ”Jag slösade bort den”.
Jag befann mig ofta i ett tillstånd där tiden bara fick rinna på, jag lyssnade på musik och försvann in i den och i de fantasier som den utlöste, jag hängde med vänner och en eftermiddagsfika kunde lätt utvecklas till en helkväll på stan. Jag ägnade mig ganska lite åt mitt hem, var rätt dåligt på att städa och hålla efter. Hade ofta olika planer på hur jag skulle kunna förbättra komforten i de små ettorna jag bodde i men det stannade alltid vid drömmar. Sen ägnade jag mig mycket åt mitt själsliga tillstånd. Både på soffan hemma och på den professionella. Tid var något det fanns mycket av både per dygn och i form av liv.
Idag har dygnet fortfarande 24 timmar men min livstid har minskat… Är det därför jag känner att jag måste hinna med mer på samma tid? Undermedvetet försöker jag kanske springa ikapp den där tiden som då bara fick rinna iväg. Eller så är det helt enkelt livets gång. Två barn ett äktenskap och ett eget företag tar tid.
Jag tycker att det mesta i mitt liv har blivit bättre med åren. Men en sak som jag faktiskt kan se att jag, helt omedvetet var bättre på förr var att göra en sak i taget. Idag försöker jag vara så effektiv som möjligt och göra flera saker samtidigt. Det sägs ju att vi kvinnor ska ha en bättre simultanförmåga än män, och visst det är inget fel på min. Jag tycker också om att vara i ett svirr där många saker pågår samtidigt. Det får mig att känna mig effektiv och i händelsernas centrum.
Nu börjar forskningen visa att vi inte alls är mer effektiva när vi ägnar oss åt ”multitask”, som det kallas när vi gör flera saker parallellt snarare tvärt om. Samma forskning visar också resultat som tyder på att vid intensiv ”multitasking” löper vi stor risk att få hjärnskador i form av minnesförlust. HJÄLP! I ett radioprogram hörde jag nyligen hur en forskare jämförde dagens syn på multi task med 50-talets syn på rökning. Något en framgångsrik, trendmedvetet och stark man/person gör/gjorde. Han var övertygad om att på samma sätt som rökningen av hälsoskäl idag är förbjudet på många arbetsplatser kommer även multitask, om så där en 20-30 år att vara ett minne blott.
Samma vän som frågade om vart tiden tog vägen förr brukar benämna sig själv som långsam. Ändå är hon en av de mest effektiva personer jag känner. Kanske p.g.a. att hon alltid tar sig tid att sitta ner och tänka igenom det hon håller på med både en och två gånger. Men framförallt är hon mycket bra på att ägna sig åt just en sak i taget.
/Gertrud
Ps. detta inlägg är skrivet samtidigt som jag, lagat lunch, ammat, kokat kaffe, bytt blöjor, nattat för efterlunchen vilan, mm. mm. Verkligen supereffektivt . Ds