Om jag lämnar min port på Svartensgatan, går ner till Götgatan, svänger till höger, gör över Götgatspuckeln och viker ner mot Slussens tunnelbana, drar mitt kort och passerar spärrarna, och slutligen ställer mig och väntar på ett tåg har det gått cirka fem minuter. Och då har jag räknat ut att jag möter över tolv skyltfönster med budskap som objektifierar och sexualiserar kvinnan, och nere i tunnelbanan är väggarna tapetserade av dessa bilder.
H&M
Filippa K
Bik Bok
Hope
Weekday
Tunnelbana (bild lånad av Nina Åkestam men liknande finns ju i Slussen hela tiden).
Vad gör det här med mig? Med mitt välmående och min självkänsla? Ja, ska man lyssna på medieforskaren Nina Åkestam – vilket jag tycker att man ska – är det inte alls bra för min inre hälsa.
”Risken är stor att du gör en så kallad stereotypaktivering”, säger Nina i ett inlägg på sin facebook-sida och förklarar sedan vad det är:
”Du blir påmind om att du är kvinna, och att som kvinna förväntas du vara smal, snygg och sexig. Det är idealet. Och även om du själv egentligen inte håller med om det, riskerar du att reducera dig själv till en stereotyp. Du blir helt enkelt påmind om vad du, som kvinna, borde vara bra på och börjar agera därefter.”
Ja, viss typ av reklam ÄR skadligt och speciellt skadlig är den för unga tjejer. Vi ser hur ätstörningarna och självskadebeteende ökar. Tro mig, det finns en stark koppling. Och därför tycker jag det är så otroligt orättvist att stora aktörer tar sig friheten att tapetsera dessa bilder hejvilt över stan. Vi låter dem äga det offentliga rummet, men till vilket pris? Jag önskar reklamfria ytor i stan och i kollektivtrafiken. Om vi hade haft en reklamfri tunnelbana hade det knappt märkts av på biljettpriset! Reklam står bara för två procent av SL:s intäkter.
De som är emot att förbjuda reklam i offentliga rum, brukar säga att det inskränker på yttrandefriheten, men hur mycket yttrandefrihet talar vi om när de enda som får synas är dem med fetast plånböcker och mest ondskefulla och egoistiska agendan?