Meny
Sitter i logen, halvsminkad och med håret uppsatt i en strumpa redo för peruken och ska samtidigt skriva min fredagsblogg för 2,6. Det är tjugo minuter kvar till scenstart.
Imorse vaknade jag i min säng här på teatern. Jo, jag sover på teatern, i ett av alla rummen på en av de fyra våningarna när jag jobbar här på Skandiateatern i Norrköping. Ensam på en stor teater. Intensivt hoppas jag om kvällarna att få träffa någon av teaterspökena, men de dyker aldrig upp. Däremot vaknade jag imorse av att hantverkarna som bygger om grannhusets fasad, började borra intensivt i femton minuter prick kl 07. Sedan blev det tyst, ungefär samtidigt som jag var klarvaken och sedan var det tyst i ungefär tre timmar. Jag har aldrig fattat det där, att hantverkare ALLTID börjar låta kl 7, för att sedan bli tysta resten av förmiddagen? Vad händer sedan? Äter de lunch halv nio?
När jag masat mig upp från min knarriga säng där den enda publiken var dammråttorna och silverfiskarna i badrummet (nä, det är ingen lyx att vara artist alltid…), så var det dags att möta alla fina rövare i Ronja Rövardotter. Dessa härliga människor. Så nu har vi jobbat hela dagen, duktiga är dom, otroligt ambitiösa och där alla har en innerlig önskan om att föreställningen ska bli till den bästa.
Och nu sitter jag här, med min kaffekopp och en Daim och ska sätta i mig lite snabbt socker för att få ny energi för att vara skådis i ”Omaka par”. (Ja, jag vet att jag kanske inte borde inta snabbt socker, men jag åt en sallad innan. Räknas det?)
Vet ni, jag tror jag behöver en assistent. Är det någon som känner sig manad att byta jobb, att göra nästan allt som man gör i ett (okej, jag har två) små bolag, fixa och trixa, skratta och jobba för en bättre värld för de små? Maila då mig på info@myblomqvist.com Dig vill jag träffa! Möte nästa vecka på mitt supermysiga kontor på Söder?
Vi ses.
My
