De är inlåsta. Sitter i nerbajsade blöjor och väntar. Eller irrar nakna i korridorer som stinker urin. Kommer aldrig eller ytterst sällan ut i friska luften. Serveras kvällsmat vid fyra tiden och läggs någon timme därefter. Ensamma i tystnad med ljudet från tv:n som enda vän.
Det här är våra äldre som vi behandlar på detta vis. I Sverige. 2010. Människor som byggt upp det land vi nu tömmer på resurser. Som arbetat, fött barn och betalat skatt. Som inte försett sig med ohemula bonusar eller kört i gräddfiler genom livet.
Var femte svensk riskerar att bli dement, men den svenska demensvården är inte bara ovärdig. Den är skamlig, upprörande, förnedrande, chockerande, stötande. Oaccptabelt skandalös!
Den svenska demensvården döms ut och det beror i stort sett endast på att det inte finns tillräckligt med personal! De stackare som arbetar med dessa våra äldre släktingar lider. De ser hur vården försämras år från år. Det är inte kunskapen som brister, det är brist på personal. Men när anställda skriver protestbrev till Socialstyrelsen hotas de med uppsägning!
Detta är Sverige 2010. Som ska gå till val om några dagar…
Sverige som har en ekonomi som ”tänder på alla cylindrar”. Som har så bra exportförutsättningar. Bra statsfinanser. Stark återhämtning på arbetsmarknaden. Med en BNP-tillväxt som får andra länder att sucka av avund. Och som ser fram emot en ännu större tillväxt 2012!
Men så fram med resurserna! Gör en akut och en STOR långsiktig insats för våra äldre. Dementa såväl som ”friska”. Inget annat kan vara mer prioriterat än ett värdigt liv som gammal och tryggt som liten.
Bara i Stockholm behövs det ökning av personalstyrkan med 20 procent, konstaterar professor Mats Thorslund vid Äldrecentrum i Stockholm.
Det känns konstigt att höra hur Stockholm å ena sidan har en så fantastisk ekonomi, men å andra sidan har en så undermålig äldrevård.
Fram med resurserna!
ALEXANDRA och CAMILLA