Torsdag

I början av veckan gjorde jag något ovanligt. Tog hand om mig själv. Istället för att stressa runt valde jag att ge mig själv egen tid. Jag har ett jobb som tillåter det kanske någon säger, men varför kan inte alla jobb tillåta det vid något tillfälle?

Om man inte låter huvudet vila från stress så kan det heller inte komma på bra tankar. Jag vet många som skulle behöva och vilja men inte vågar för att man ska anses vara oengagerad och lat. De som verkligen skulle behöva en paus för att kunna prestera bättre brukar aldrig ge sig själva den tiden, medan många som kanske har mindre stressiga jobb, tar sig den tiden. 

Det finns en outtalad uppfattning att de som inte jobbar hela nätterna och läser mail 24/7 inte gör rätt för sig, men det finns också de som passar på att tänja på tiderna. Kanske skulle vi må bättre av en balans mellan hur mycket olika yrkesgrupper jobbar.

Chefer tex jobbar mest av alla enligt undersökningar. Men chef väljer man väl att bli? Det kanske inte alltid är så och ibland vågar man inte tacka nej till ett erbjudande, eller så vill man ha möjligheten att påverka sitt eget arbete.

Att våga välja det som är bäst för mig är inte alltid lätt. Kanske är årets löfte att våga satsa mer på sig själv för att må bra?