Sorglig läsning inleder året. Väldigt många av våra barn mår inte bra. Svenska Dagbladets artikelserie om att sömnmedel, anti-depressiva läkemedel och adhd-mediciner ges till allt fler barn är dyster läsning. Vad är orsaken till att barn är ledsna, har svårt att sova och inte kan koncentrera sig i skolan? Vad har hänt i ett samhälle där förskrivningen av ett sömnmedel till små barn – som dessutom inte är utprovat på barn (!) – kan öka med 335% på bara ett par år?
Lena Leissner, sömnexpert och överläkare vid neurokliniken i Örebro, är starkt kritisk i Svenska Dagbladet och pekar på stressade familjer i en överfull vardag “jag tror att det handlar om föräldrar som tar en genväg för att slippa engagera sig i något som är tyngre. Man vill ha ett lyckopiller som löser alla problem”, säger hon vilket manar till eftertanke. Vi lever livet för fort och vi för över våra levnadsvanor på barnen.
Fem procent av alla svenska barn har adhd, 32 procent fler barn får antidepressiva läkemedel, 12 000 barn fick lugnande medel utskrivet förra året varav 880 var spädbarn! Antibiotikaförskrivningen minskar förvisso, men det ersätts snabbt av andra läkemedel, som blodfettssänkande statiner till exempel… På fyra år har antalet barn under 19 år i Sverige som äter statiner, som man vet har många biverkningar, ökat från 204 till 277. Pfizer säljer statinen Lipitor som tuggtablett till de minsta och i USA rekommenderar en regeringstillsatt kommitté att ALLA barn under 9 år bör få sina blodfetter mätta för att därmed kunna förskrivas läkemedel.
Som extra bonus kommer det hela tiden nya kemikalier som vi utsätts för redan i fosterstadiet. PCB, dioxiner, Bisfenol A, ftalater, metaller…På avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet konstaterar man att det inte går att testa alla nedbrytningsprodukter som bildas och dessutom, säger epidemiologen Lars Rylander i senaste numret av tidningen Vetenskap & Hälsa, att det är svårt att ta reda på hur olika kemikalier fungerar tillsammans. Två ämnen som var för sig är ofarliga för människor kan bli farliga när de kombineras. Man har sett i studier att miljögifter orsakar beteendestörnignar på djur. Nu ska man studera i Lund om detta även gäller människor. Kan flourerande ämnen, som finns i maten vi äter, luften vi andas och kläderna vi bär på oss, orsaka ADHD och autism? Om ett år får vi veta svaret.
Redan som mycket små ger vi barnen farliga gifter med maten. Trots att Karolinska Institutet slog larm om att barngröt och välling innehåller på tok för höga nivåer av tungmetaller finns fortfarande både arsenik, bly och kadmium i barnmat, i synnerhet i gröt och välling. Nya studier visar också att om barnen tidigt för börja med välling utan att man samtidigt ammar så ökar risken för glutenintolerans rejält.
Det är vår sak att skydda våra barn, och idag krävs det stort engagemang, tid och kunskap för att våra små ska få en lika bra start i livet som vi fick.
Camilla