njutning, kognitiv uppgradering och lycka

Neuropsykologi, neurojuridik, neuroekonomi, neuropedagogik …..Kunskapen om hjärnan kan appliceras inom alla områden som har med mänskligt beteende att göra. Det är en tvåvägskommunikation och precis som att hjärnans signalsubstanser påverkar vårt beteende påverkar vårt beteende våra signalsubstanser. På det sättet kan vi laborera med vår inre kemi både genom att äta piller, tänka konstruktivt, lyssna på musik eller träna.

Jag läser idag i nya numret av Holone om modern lyckoforskning. Bland annat är det spännande att läsa om Kent Berridges jakt på lyckans ”hot-spots”: nucleus accumbens, främre striatum och pons. Hans forskning visar att alla tre ”hot-spots” behöver vara igång samtidigt för att utsöndra kroppens egna cannabinoider och opioider som skapar njutning. Berridge gör en uppdelning mellan att njuta och att ”vilja ha njutning” och modern forskning visar att exempelvis dopamin inte alls ger njutning som man trott, utan  genererar ”viljan att ha”. Experiment har visat att dopaminblockerade råttor inte gjort någon ansträngning till att vilja ha godsaker, men blivit lika sugna igen då dopaminutsöndringen slagits på igen. Detta är viktigt att ha i åtanke inte minst med tanke på att viss psykofarmaka är dopaminblockerande.

Vidare lyfts debatten om kognitiv effektivisering.  Människor äter piller för att öka effektiviteten och koncentrationen och Professor Martha J. Farah arbetar tillsammans med American Academy of Neurology  med att utveckla guidelines för den växande efterfrågan.

Ungefär 7 % av amerikanska studenter har tagit amfetamin-preparat i syfte att förbättra sina studieresultat. På vissa campus sägs det vara 50% som puffat upp kognitionen och uppmärksamheten inför tentorna. Preparat för att bli pigg börjar bli ”vardagsmat” och används  enligt Martha Farah inte minst av skiftarbetare och militärer. Minnesförstärkande preparat håller på att utvecklas och lyckopiller skrivs ut som aldrig förr.

Arbetsminne, matematisk förmåga, logiskt tänkande, beslutsfattande, är bara en del av alla processer som kan tränas upp. Skolor betalar miljoner för datorprogram och annan teknik som sägs förstärka barnens intelligens och inlärningsförmåga. Och sist men inte minst. Har du relationsproblem ta lite nässpray med oxytocin. Nypublicerad forskning visar att ”lugn och ro”-hormonet oxytocin påverkar relationer och prövas för att rädda äktenskap.

/Gabriella