Meny
I fredags var jag på lunchmöte med en väldigt intressant man – Harald. Det var en fantastiskt trevlig lunch, men framförallt var den insiktsgivande. Han gav mig några härliga insikter som jag vill dela med mig till dig idag.
Harald och jag träffades för ett antal år sedan på ett nätverk, där vi vid minglet i början fick som uppgift att inte berätta vad vi gjorde, – utan vad vi brann för. Harald berättade då om Äldrekontakt som han var med i, en volontär organisation där man antingen som chafför eller som värdfamilj hjälper gamla människor att mötas och fika några timmar tillsammans regelbundet. Jag gick med i äldrekontakt jag med som värdinna och har haft många härliga fika med många underbara äldre sedan dess. Han är en speciell man Harald. Eftertänksam, sökande, klok och efter vår lunch i fredags insåg jag även hur modig han är.
Han berättade att han precis som jag är intresserad av beteendevetenskap, hur människan funkar, om lagen om attraktion och hur vi interagerar tillsammans med den lagen. Han berättade att han tänkt mycket på tillåtandets konst och framförallt om att släppa taget. Många gånger håller vi så krampaktigt taget om livet och försöker lika krampaktikt att forcera fram saker att det bara blir precis tvärtom vad vi önskar. Vi fastnar i krampen och inget kan förändras. Harald kände inte att hans liv gick i den riktning som han ville, så han bestämde sig för att släppa taget – på riktigt. För att se vad som hände. Han bestämde sig för att ge det ett år och nu håller han på att skriva en bok om sin resa och sina upptäkter. Arbetsnamnet är Den inre äventyraren och jag kan tänka mig att det kommer bli en väldigt intressant bok!
Man kanske kan tycka att han gick för långt när han släppte allt ansvar, alla måsten, alla borden, allt som förväntas av honom som innevånare, slutade jobba, passa tider, inrätta sig i det förväntade ledet och bara fokuserade på att MÅ bra. Till saken bör tilläggas att han lever själv, har vuxna barn och är egenföretagare, så han satte ingen mer än sig själv i ”klistret” genom att släppa taget. Självklart fick det konsekvenser att inte dra in pengar, så han blev tvungen att sälja sin lägenhet, blev bostadslös. Hans mamma dog i samma veva, han ärvde lite pengar, han fick lite över från lägenhetsförsäljningen, vilket har hjälpt honom att ändå ta sig fram detta år där han spenderat mycket tid i indien bl a för att reflektera över sitt liv och sina val.
Han berättade för mig att en dag fick han en insikt genom en övning han gjorde. Han tog fram ett måttband och klippte av det vid 80 cm som var någonstans emellan dödsåldern på sina föräldrar. Han själv är nu i 60 års åldern, så då klippte han av måttbandet där. Han insåg plötsligt att det var en pytteliten bit av måttbandet kvar. Den insikten fick honom att ta ett beslut om att börja göra val som kunde hjälpa honom att addera till centimetrar på hans måttband. Hur ser DITT måttband ut, och lever du på ett sätt som lägger till – eller drar ifrån centimetrar?? Hur lång stump får du kvar av ditt måttband om du klipper av det där du befinner dig idag och någon slags generell livslängd för ditt kön. Vad kan DU göra för att töja den generella livslängden? För viss KAN vi göra val som gagnar oss gällande vår hälsa. Se över hur du fokuserat och agerat hittills gällande din fysiska och mentala hälsa.
Han pratade också om att han precis som jag älskar metaforer. Han delade med sig en fantastisk metafor som jag också vill dela med mig till dig av idag. När du matar in din destination på en GPS då är du ju självklart helt klar över vart du vill komma. Något som många inte har någon aning om gällande sig själva. Många har inte en susning om vad de vill ha eller vart de vill vara på väg, men de har full koll på vad de INTE vill ha eller vart de INTE vill vara! Vad skulle hända tror du om du skrev in på GPS:en – jag vill inte till Göteborg, inte till Skövde, inte till Farsta… Hur fungerar en GPS? Hur fungerar appen kartor när du frågar om en adress? Jo, den tar reda på ditt NUVARANDE läge, stämmer av det med ditt ÖNSKADE läge och ger dig förslag på den närmaste vägen dit. Vad tror du händer med GPS:en om du matar in att du inte har en susning om vart du är och inte vart du vill komma??? Den lär ju inte fungera så bra! Om du liknar dig själv nu med en GPS, – HUR har du använt den hittills? Vad är det du matar in för information? Rätt bra sak att fundera över en undebar dag som denna.
With love/Lili
