En helt vanlig tisdag

Hej allihop! För två veckor sen hade jag bokrelease. Jag debuterade som författare. ICA-förlaget/Forma gav ut min bok ”Mammafällan”. Det är en bok som jag skrev för att första kapitlet är en händelse som jag kände att jag aldrig ville glömma bort. När jag hade skrivit om detta upptäckte jag att det fanns ju fler saker jag aldrig ville glömma bort. Vilket resulterade i att till slut satt jag med en hel drös av kapitel och upptäckte att det faktiskt skulle kunna bli en bok.

I ett av kapitlen skriver jag om ”Bläckfiskmamman”. Ibland fattar jag inte hur det är möjligt att man kan göra så många saker på en gång. Ta till exempel ett helt vanligt toalettbesök. Hur många av er kvinnor går direkt in till badrummet för att göra det ni behöver göra på en gång?? Nä! Tänkte väl det!  Nu ska jag berätta om min väninna Eva. (Hämtat ur Mammafällan)

När Eva äntligen går på toa, tror ni att hon bara kissar då? Nej, då passar hon på att byta toarulle när hon ändå sitter där, och när hon borstar tänderna är det lika bra att sortera smutstvätten. Själv har jag kommit på att jag brukar städa och sortera bland alla tidningar som ligger där. Och ska man ändå in i badrummet så är det ju lika bra att göra lite nytta på vägen dit, eller hur? Som att ta med den rena tvätten in i sängkammaren när man ändå går förbi. Ah! Sängkammaren, då kan man ju passa på att bädda när man ändå är där, innan man styr sina steg mot badrummet….Jag har förresten en annan kompis som har ett helt annat beteende när hon blir kissnödig. Hon går genast och hämtar vattenkannan och börjar vattna blommor. Varför? Jo, det är nämligen så fiffigt (och praktiskt) att då kan hon ju passa på att fylla på vattenkannan som precis har hunnit att bli tom när hon går över tröskeln till badrummet. Det passar hon på att göra under tiden som hon sitter därinne. Finurligt va!

Nu ska jag passa på att ta en sväng till badrummet och göra mig iordning för en helt vanlig tisdags sysslor, men vad jag tänker göra på vägen dit får förbli en hemlighet. Ha en strålande dag, och glöm inte vattenkannan! Maria