Nu är jag försenad….igen….

Hej! Åh, vad trist det är när man blir försenad. Speciellt på morgonen! Då har på nåt sätt hela dagen kommit i fel fas, den liksom svajar iväg. Härom kvällen kände jag att jag redan var försenad när jag gick och la mig. Ännu värre! Vilket resulterade i att jag blev mer sen än vad jag hade tänkt mig nästa morgon. En kvart var jag ju skyldig redan på kvällen och på morgonen fyllde jag på med en till. En hel halvtimme som inte på nåt sätt gick att jobba in. Det har varit och är en hel del pyssel med att få ihop alla familjemedlemmars scheman, speciellt vid den här tiden på året när alla fotbollsturneringar är i full gång,  alla dansuppvisningar , alla skolföreställningar, och allt man själv har att pyssla med. Det är nu man önskar att kloning var nåt som fungerade i vardagslivet. Det är då man måste försöka att inte stressa upp sig. Det blir ju definitivt inte bättre om man går upp i högvarv redan innan man gått upp ur sängen. Lättare sagt än gjort! Men hinner man tänka tanken och mota stressen innan den tar fart i kroppen, så kan det faktiskt funka.                                                                                                Ibland tycker jag att man börjar med en sak som man tror ska ta en liten stund. Sen visar det sig att det tar betydligt längre tid än så. En liten stund? Vad är det? Det blev iallafall inte en liten stund när jag skulle städa i vår byrå i hallen för nån vecka sen. Jag började i tron att jag skulle plocka bort vantar och mössor som var för små och de handskar som det bara fanns en av. Vad händer?! Jo, innehållet fullständigt anfaller. Har ni sett när Mary Poppins plockar fram saker ur sin väska uppe i barnkammaren? Detta fenomen inträffade med min byrå. Det tog ALDRIG slut! Till slut satt jag på golvet omringad av allt som kommit ut, och det var inte lite. Jag räknade till 53 stycken kepsar! 53 stycken!! Jag vet ingen i vår familj som ens använder keps. Hur är det möjligt att dom har hamnat där? Det verkar vara nåt som jag får fundera på.