“Vaddå? Vaddå blogga”, säger min man Magnus där han ligger utmattad i sängen, nerbäddad mellan mjuka kudden och täcken. “Vad är en blogg?”
“Du skämtar.”
“Nej, jag har ingen aning om vad en blogg är.”
Jag VET faktiskt vad en blogg är, men jag är ingen superbloggare; varken på producent-, eller på läsarsidan. Men vem vet. Nu kanske jag får blodad tand.
För att blogga blir något nytt för mig. Och det är det jag gillar. För är det NÅT som håller en tuff, pigg, kry och vital så är det att vara nyfken och tuff nog att våga anta nya utmaningar. Det är essensen av att vara ung.
Jag säger det till Magnus där i sängen:
“Sorry, men hur kan du ha missat vad en blogg är? Det vet säkert Marias mormor vad det är. Förresten, hon har säkert en egen!”
Vi är precis hemkomna från ett fantastiskt bröllop i Borlänge, där brudens mormor på närmare 80 år var som ett humor- och glädjefyllt energipacke.
Och hon var aktiv; mentalt, känslomässigt och fysiskt.
Att börja blogga är ingen stor utmaning. Men en liten, av att göra något nytt.
Så tills vi hörs igen:
GÖR NÅGOT NYTT SOM DU ALDRIG GJORT FÖRUT. NU. LOVA. DU HAR EN TIMME PÅ DIG FRÅN DET ATT DU HAR LÄST DETTA.
(Och by the way – Magnus håller sig alert på hundratals andra områden… även solen har sina fläckar!)
Och VARFÖR det är så det återkommer jag om strax!