Kvinnor!

Jenny Lind
Jenny Lind
Christina Nilsson
Christina Nilsson
Signe Hebbe
Signe Hebbe
 

En hektisk vecka har precis passerat.

Intervjuer för tidningar, tv och radio, ett fantastiskt möte med Norrköpings Symfoniorkester där Divine gjorde en konsert i en fullsatt konserthall.
Stående ovationer från tusen åskådare!
Maffigt!
Vi är glada, rörda och otroligt stolta över vad vi har åstadkommit på så kort tid som vi har funnits som grupp.

Se fin-fina artiklar från Folkbladet och Norrköpings Tidning!

I söndags avslutades veckan med vår soaré ”A Divine taste of Opera” på Södra Teatern.
Den handlar om hur det är att vara i vår bransch samtidigt med att vara småbarnsförälder och få livspusslet att gå ihop.
Haha! Det är nästan omöjligt och det verkar som om alla känner igen sig.
I synnerhet kvinnor! Vi är så otroligt duktiga jämt! På gott och ont!

Idag har jag, efter att ha lämnat barn på dagis och skola och man på jobbet, hyrt en liten lastbil på Statoil, lämnat lånad rekvisita på Confidencen (norr om Stockholm), lånad divan till Riksteatern (söder om Stockholm), lämnat tillbaka lastbilen, åkt förbi min söta pappa som snart fyller sjuttio och som drar till USA på onsdag, ätit en lunch med dramatikern Cecilia Sidenblad och diskuterat en ny pjäs om de tre storsångerskorna Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe.

Det är så otroligt typiskt mig att göra tusen saker på några få timmar, men som min kompis Eva Ö säger ”Det som är gjort är gjort” och det är sant, åtminstone för mig. Jag har märkt att om jag inte gör saker på en gång, eller skriver upp det så försvinner det ur mitt minne. Poff.

Måste berätta lite om pjäsen som Cecilia håller på och skriver till mig (Signe) Gabriella (Christina) och Lena Hoel (Jenny).

Dessa tre operasångerskor var världstjärnor. Från mitten av 1800 till sista delen av samma sekel reste de runt i hela världen och sjöng och drog fulla hus.

Sin tids Britney Spears, Beyoncé och Madonna.

Folk till och med trampades ihjäl då en av dom, Christina Nilsson var hemma i Stockholm och sjöng för tiotusentals människor från en balkong på Grand Hôtel.

Jag tycker att deras respektive historier är värda att berätta om.
Dom gjorde världskarriärer under en tid då kvinnor inte ansågs myndiga.

Vi hade inte rösträtt. Vi var något endast genom våra fäder, bröder eller äkta makar.
Det var inte så längesedan…

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.