Hypnotisera bort rumpan!

Då:

Hur gärna ville jag bli sångerska? Vad var jag villig att offra? Hur viktig var min kille för mig? Kunde jag tänka mig att vara ”extra trevlig” mot vissa killar? Det skulle inte vara några äckliga gubbar försäkrade han mig utan unga snygga skivbolagsmänniskor?

När han skrämt upp mig tillräckligt hoppade han över till allt det roliga. Sa att jag skulle bli en stor stjärna, att jag hade alla kvalitéer som behövdes för att slå igenom stort , berättade vilka TV-program jag snart skulle medverka i, vilka tidningar jag skulle pryda omslagen på osv.
När jag försiktigt försökte påpeka att han inte ens hört mig sjunga ännu, så viftade han bort det med att han redan visste.

För er som suckar att jag var en idiot som inte bara stack i detta läge vill jag bara påminna om att jag var 21 år, satt mittemot en känd skivbolagsdirektör som var i alla tidningar tillsammans med kända artister, inlåst på ett kontor mitt i Stockholm sent på kvällen utan pengar till boende och resa och med ett hopp om att det som bara några timmar tidigare fortfarande var som en dröm som nu blivit till en mardröm, skulle återgå till en dröm igen bara jag fick sjunga nån gång. Då skulle detta missförstånd snart vara över.

Precis i detta läge sa han att det var dags för mig att gå in i studion och sjunga.
Äntligen tänkte jag. Nu har jag chansen och tog i för Kung och fosterland. Jag sjöng för mitt liv kändes det som.
Och gissa om jag drog en lättnadens suck när han sa de förlösande orden:
”Snälla vän, du sjunger ju helt fantastiskt! Glöm allt jag har sagt ikväll för du är redan en riktig stjärna! Du kommer att gå hur långt som helst utan att behöva göra du vet vad….

Jag gick som på små moln tillbaka till kontoret igen. Jag skulle slippa allt ”det där”, för jag var ju en riktig sångerska och nu skulle han få höra mina låtar och jag skulle få sjunga i en riktig studio med proffs.

Lyckan blev inte långvarig för nu gick han in i nästa fas.
Jo visst var jag fantastisk, hade allt som behövdes (ja förutom tänderna, naglarna och rumpan då som han skulle hypnotisera bort), men…
Det var ju det här med pojkvännen…
Jag skulle ju resa till en massa olika länder och träffa en massa snygga killar och branschfolk. Jag skulle behöva göra en massa uppoffringar ändå om jag förstod vad han menade…
Det var nu händerna åkte fram!

Nu:

Varför berättar jag allt det här? Det är ju trots allt mer än 20 år sedan! 

Jo därför att jag tycker att det är ganska intressant hur olika händelser i livet formar oss och puttar oss i olika riktningar. Det har ju tex blivit väldigt viktigt för mig att bestämma själv i de olika projekt som jag valt att genomföra.  

I  min låt “Kan man skriva en låt när man är lycklig” driver jag med mig själv och hela underhållningsbranschen som är så utseende- och åldersfixerad! Jag driver med mitt eget sökande efter en image när min sångkarriär höll på att ta fart och det var olika skivbolagsdirektörer som skulle bestämma hur jag skulle se ut, vad jag skulle sjunga, vad jag skulle ha på mig, vem jag skulle vara ”trevlig” mot osv.

Jag mådde pyton över att vara i andras händer! Pyton över att ses som ”deras” produkt som de skulle tjäna pengar på.

Jag flydde!

Jag ville inte vara med på deras villkor och ville överhuvudtaget inte sjunga mer!

Men om man har skrivandet som en väg ut för att själv må bra, sången som en kanal för glädje och viljan att ge till andra så är det svårt att låta bli.

Jag fortsatte skriva och sjunga men kom fram till att jag kunde ta hand om det mesta själv! Jag behövde inte en massa skivbolagsmänniskor som skulle styra och ställa med mig. Jag har gett ut egna skivor, skrivit en barnbok, gjort barnmusikaler startat en egen scen, eget skivbolag, eget förlag mm. 

Att utseendet har betydelse i denna bransch och att det är kul med kläder och smink, så länge det är på ens egna villkor, är inget jag sticker under stolen med och det sköna med att ha kommit upp i min ålder är att jag kan erkänna att det är roligare att se en fin bild på sig själv än tvärtom!  

Men kontentan av hela låten är att man ska vara sig själv, att man kan klara sig själv, tro på att man duger som man är och inte lyssna så mycket på andra. Det är också det jag vill förmedla när jag träffar unga tjejer och det gäller såklart inte bara i musikbranschen.

Ha en härlig lördag

Själv ska jag promenera i regnet till en loge på Norra Berget där min syster ska sjunga med sin kör.

Kram Susanne

Kommentarer

Ett svar

  1. Det blir bara bättre o bättre. Kloka ord från en fin tjej! Kramar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.