Kackerlackor, framtidens penicillin!

Resistenta bakterier är sjukvårdens största framtida hot. Allt fler onda bakterier överlever antibiotika, många menar att det är vår tids värsta pandemi. Dessa bakterier blir allt fler och breder ut sig i rasande fart. Inom tio år kan en vanlig infektion bli livshotande och många rutinoperationer som höftproteser kommer inte längre att kunna utföras. Neonatalvård av för tidigt födda kommer inte att kunna utföras. Hela vår sjukvård kan kollapsa. Och det går fort. Rasande fort.  För fyra, fem år sedan var de totalresistenta bakterierna (sådana som inte dör av någon form av penicillin eller annan antibiotika) mycket ovanliga, nu är de ett vardagsproblem i många länder. Och även om vi i Sverige hittills varit relativt lite drabbade, kommer vi inte att kunna skydda oss länge till. Vi har byggt upp en sjukvård där antibiotika är en förutsättning för behandlingen. Slangar, dropp, respiratorer, operationer och en mängd sjuka människor sammanfösta på liten yta, allt orsakar bakterieinfektioner som vi rutinmässigt motverkar genom att ge antibiotika. 30 procent av alla som ligger på sjukhus idag får antibiotika.

Sjukdomar vi idag ser som tämligen oskyldiga och som vi tar för givet att vi ska bli friska från, till exempel urinvägsinfektioner och luftrörsinfektioner, kan inom några år kan bli obotliga. Lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation kommer oftare att leda till döden. Det är obehagliga fakta, men vi måste börja prata om det, påpekar professorn i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, Otto Cars tillika ordförande i strategigruppen mot ökad antibiotikaresistens i Sverige, Strama.

Ett av de största problemen är att vi inte har några nya antibiotika. Det tar väldigt lång tid att forska fram sådana och inget är på gång. Åtminstonde inte inom de närmaste fem åren. Glädjande är det därför att nytt hopps nu sätts till våra urdjur. Kackerlackor, till exempel, kan bli ett nytt, efterlängtat vapen i kampen mot MRSA- och e-colibakterier. En brittisk forskningsgrupp vid University of Nottingham har upptäckt att  skadedjurets hjärna innehåller inte mindre än nio olika molekyler som är giftiga för bakterier. 90 procent av de två bakterietyperna kunde utrotas med hjälp av innehållet i kackerlackans hjärna och nervsystem, utan att skada de mänskliga cellerna. Eftersom kackerlackan funnit så länge har den kunnat utveckla motståndskraft mot många farliga bakterier. En annan fördel är ju att det knappast råder någon brist på djuret… Också grodor och krokodilen innehåller många antibiotiska substanser som man hoppas ska kunna  bidra till utvecklingen av en ny typ av mediciner som biter på mör­darbakterierna och samtidigt är ofarliga för patienten.

CAMILLA