Veckan började med blodstänk och frallor

Den här veckan bloggar jag, Mari Jungstedt, och jag tänkte att ni skulle få en inblick i min författarvardag varvat med mina reflektioner och tankar om livet. Just nu befinner jag mig mitt i skrivarperioden av min nionde kriminalroman ”Det fjärde offret” som ska komma till sommaren.

Vaknade redan klockan sex med en ny idé i huvudet, kokade kaffe, tassade sedan in i arbetsrummet och parkerade mig framför datorn i bara morgonrocken. Med hjärtat i halsgropen avslutade jag kapitlet när första offret möter sin baneman på ett ruggigt sätt i nattmörkret, långt ute på den gotländska landsbygden. Ofta blir jag rädd för min egen text när jag skriver och på slutet vågade jag knappt titta på orden som växte fram på skärmen…

 Då var det skönt att göra ett avbrott för den månatliga författarfrukosten med färska frallor på mysigt fik här på Södermalm där jag bor. Då samlas ett gäng författare på frukostfika och samtal. Vi brukar vara omkring tjugo stycken så visst märks det att behovet av att träffas är starkt.

Jag och författarkollegan Katerina Janouch njuter av morgonkaffet

Att vara författare är ett ganska utsatt jobb på flera sätt, vi arbetar mycket i ensamhet och har inga jobbarkompisar som vi träffar varje dag. Samtalen under dessa frukostar handlar om allt ifrån agenter, royaltynivåer, vad man kan kräva i form av marknadsföringsplan från förlaget, titeln på nästa bok, erfarenheter från föreläsningar eller också bara allmänt snack om kärlek, livet, barn, vardagsproblem och glädjeämnen.

Maria Sveland, Mian Lodalen och jag på författarfrukosten

Många tror att vi författare är bittra konkurrenter. Mellan åtminstone oss kvinnliga kolleger är det precis tvärtom. Genom att lyfta fram varandra, stötta och hjälpa, lyssna och finnas till hands kan vi bära varandra genom svårigheter och glädjas åt varandras framgångar. 

Det finns många aspekter av författandet som man kanske inte tänker på. Skrivandet varvas med intervjuer, föreläsningar, utlandsresor och marknadsföring. En sak är pressbilder – senare under eftermiddagen hade jag möte med min fotograf Anna-Lena Ahlström om hur bilderna på mig inför nästa kriminalroman ska tas.

Jag och fotografen Anna-Lena Ahlström diskuterar bildvinklar
Efter att ha diskuterat olika miljöer kom vi fram till att det bästa förslaget var att ta dem hemma i min trappa! Sedan ska det bara väljas klänning också…

 

Nu när middagen med familjen är avslutad sitter jag åter vid datorn och skriver på boken. Det är svårt att låta bli. I morgon berättar jag mer om själva skrivprocessen.  Ha det så bra till dess!

Kommentarer

Ett svar

  1. Härligt att höra om kvinnor som hjälper varandra och stöttar i stället för att vara avundsjuka och konkurrera 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.