I’m on. Are you?

Jag vaknade för exakt en vecka sen av att hjärnan sprutade idéer. Jag försökte vara ett jädrigt snabbt bollplank.
Med andra ord.
Jag fick ur mig: (detta var alltså en tyst konversation i en oerhört kreativ hjärna)
Ja!
Bra!
Okej?!
Kul!
Jag är på!
Eh?!

Nu har det gått en vecka sedan attacken och jag känner fortfarande efterdyningarna som är ny energi och ett jädrar anamma.
Känslan av att vara på väg och ha mål är viktigt.
Den är viktig för att känna mening med livet och kunna njuta av det som händer här och nu.
Men det räcker inte med det.

För några dagar sedan ringde en av mina närmsta vänner som just påbörjat en introduktion inför ett nytt jobb som skulle vara en provanställning på sex månader.
“Ina.. Jag borde ha lyssnat på dig..”
“Vill du inte ha jobbet?”, frågade jag som eventuellt inte tyckte det var en bra idé att ta det från början.
“Varför blir det alltid så här fel..?”, svarade hon
med gråten i halsen.
Diskussionen som följde var av snäll ton och oerhört givande för mig.

Alltså.
Hade min älskade vän bara lyssnat på sin intuition från början så hade det nog sett annorlunda ut nu.
Istället för att lyssna på sin egen vilja och känsla så kastade hon sig in i ett jobb  som omgivningen sa “var bra för henne” och “jättekul juh!”. “Vad duktig du är!”

Hur kommer det sig att vi har förtappat oss så att det vi själva känner I våra kroppar alltid kommer sist i prioriteringslistan.
Borde inte vi veta bäst angående vår egen kropp och vår egen själ?
Egentligen. ?
Hur kommer det sig att min mammas nya kollegor från Cuba säger till sina döttrar: “Vad vill du?” när de ber om vägledning i livet. Och när svaret på det blir “jag vet inte” så är alltid reaktionen:

“Ta reda på det först.”

Uppmaning till 2.6:or:
Kan vi inte, egentligen, fråga varandra: “Hur känns det, vad vill du och är du säker?” där vi i vanliga fall imponeras av väninnans nya jobb eller en ny snygg pojkvän (med de rätta laterna) och den spontana reaktionen är att ta för givet att det är det bästa för att det ser bra ut “on the record”?

Så när jag nu råkade vakna av ett totalkaos av tankar och idéer för en vecka sedan försöker jag jobba med att sålla.
De idéer som ger den bästa känslan i magen är det som ska fullföljas.
Och min vän och jag kommer peppa varandra i det nu.

I’m on.
Are you?
Deal.

// iNA

Kommentarer