Sex miljarder om året!

Det är vad man räknar med att ”den tysta sjukdomen” osteoporos (benskörhet i vardagligt tal) kostar samhället. Lägg sedan till allt mänskligt lidande. 190 benbrott VARJE dag sker pga av osteoporos. Ofta drabbas en person flera gånger. Och ju fler benbrott desto större risk för att inte orka ta sig igenom behandlingen. Ju fler benbrott desto större är risken att bli sängliggande för gott.

Förhoppningsvis kommer denna lågprioriterade kvinnosjukdom att uppmärksammas bättre och behandlas mer med de nya riktlinjer kring osteoporos som socialstyrelsen presenterade förra året.

Vi i Sverige ligger i den absoluta världstoppen när det gäller osteoporosrelaterade frakturer. Varje år inträffar 70 000 frakturer hos bensköra svenskar, 18 000 av dessa är höftfrakturer. Varannan kvinna och var femte man riskerar att drabbas. Detta innebär en stor samhällsekonomisk utgift. Och antalet frakturer ökar dramatiskt i takt med att vli blir fler äldre i samhället.

Men det orsakar också ett stort lidande för patienterna. Bara hälften av de som opereras återfår sin ursprungliga rörelseförmåga. 30 procent av alla opererade kvinnor och 20 procent av männen dör inom ett år efter operationen på grund av de stora påfrestningarna man utsätts för med operation och infektionsrisk med mera. Många kommer aldrig mer tillbaka till ett bra liv. Dödligheten är högre än för vissa cancertyper.

Osteoporos är idag en lågprioriterad kvinnosjukdom mycket vanlig hos kvinnor efter klimakteriet. Ett i många fall dolt problem som är både underdiagnostiserat och underbehandlat. Det råder stor okunskap om behandling och att det numer faktiskt finns läkemedel med stor effektivitet och få biverkningar. Det är dessutom läkemedel där patentet gått ut vilket betyder att de är mycket billiga. Det skulle alltså i många fall både enkelt och billigt gå att stoppa de skelettskador med påföljande smärta, funktionshinder, invalidisering och nedsatt livskvalitet som påföljd, som drabbar så många svenskar idag.

Extra viktigt är att fånga upp de personer som redan haft fraktur.  Det är här vi måste börja förbättringsarbetet inom osteoporosvården. Idag är det mindre än 14 procent av dessa som får läkemedel som kan förhindra nya frakturer, siffran borde vara mycket högre och vi ser fram emot att de nya riktlinjerna medverkar till detta.

Om du drabbas av en hjärtinfarkt kommer du in på en akut behandling. Samma sak när du får en fraktur. Men sedan upphör liknaderna. Medan hjärtinfarktspatienten noggrant följs upp, medicineras och rehabiliteras. Erbjuds den som fått en kota i sin rygg förstörd inte per automatik någon uppföljningsbehandling för att förhindra fler frakturer. Trots att risken för en ny fraktur är över 50 procent. Det förekommer kedjor på somliga sjukhus där frakturpatienter alltid skickas på bentäthetsmätning. Men i andra regioner har man inte ens en mätutrustning. Mer än hälften av alla ortopeder remitterar idag inte sina patienter som fått frakturer till en bentäthetsmätning.

Redan 2004 mättes i en studie vid Lunds universitetssjukhus bentätheten hos alla patienter mellan 50 och 75 år som kommit för benbrott. Bara knappt 15 procent hade normal bentäthet. Fyra av tio led av osteoporos, fem av tio hade begynnande. Det visar vilket otroligt mörkertal vi har när det gäller benskörhet.

I de nya riktlinjerna fastslås att alla patienter som haft en fraktur och som bedöms ligga i riskzonen för en ny ska utredas. Det är ett första steg på vägen att nu ta itu med vad som hittills varit lite av en vårdskandal! Följs de nya riktlinjerna kommer många svenska kvinnor att besparas stort lidande. Och såväl kommuner som landsting kommer att på sikt spara in stora summor.

Alexandra

Kommentarer