Meny
Jag sörjer Nelson Mandela, en av vår tids största, som har lämnat oss efter lång tids sjukdom. Vad kommer att hända? Vem står för hopp och demokrati i Sydafrika? Frågorna är många nu.
Jag sörjer också alla papperslösa som inte får någon vård. Trots att vi sedan i somras har en lag som klart talar om att alla papperslösa har rätt till vård som av medicinska skäl inte kan vänta. Och barn till papperslösa har nu samma rätt till vård som svenska barn. Är det okunskap eller vad som gör att människor trots detta inte får vård? Det är skamligt när kvinnor nekas aborter, barn nekas tandvård och människor med misstänkt hiv inte får testa sig.
Det är viktigt att hela tiden ta till sig ny information och vidareutbilda sig. Det gäller alla, inte minst läkare. Att svenska läkare aldrig behöver bygga på sina specialistkunskaper är mycket illa. I andra länder förlorar du din legitimation om du inte ständigt förkovrar dig. Känns inte bra att allt färre svenska läkare deltar i kompetensutveckling.
Läser i Dagens Nyheter om systemet som i USA kallas Continuous Medical Education och i Europa för Continuous Professional Development. Innebörden är att du som till exempel tysk läkare måste medverka minst 50 timmar på godkända kongresser varje år – annars riskerar din specialistläkarlicens att ifrågasättas och dras in. I USA måste du förutom obligatorisk fortbildning också förnya din specialistläkarcertifiering vart tionde år.
Även Norge vill nu införa obligatorisk fortbildning och självklart måste vi i Sverige göra detsamma. Känns extra angeläget nu sedan de nedslående siffrorna från kunskapsmätningen Pisa, som visar hur svenska skolan misslyckas ge våra barn nödvändiga kunskaper för att klara sig i framtidens globala samhälle.
Alexandra
