Att dra ner hemspråksundervisning är inte att diskriminera.

Visst är det viktigt att man behåller sin kultur när man byter land. Och visst är språket en förutsättning när man är i ett nytt land för att komma in i samhället och bli integrerad. Men, att vi satsar sååå mycket på hemspråksundervisning finner jag lite märkligt. Just därför att jag tror att våra invandrar barn/ungdomar behöver bättre stöd att lära sig det nya landets språk för att de ska kunna fungera 100 % i skolan, i samhället och i arbetslivet.

Sen tänker jag på att många äldre, de som inte kunnat lära sig svenska, skulle behöva tolkhjälp på äldreboende och på sjukhus. De kan inte tala om hur de mår och vad de behöver hjälp med!! Fram för fler tolkar, men dra ned på hemspråksundervisningen. Vi vill väl inte att barnen ska staka sig på svenska till förmån för det gamla landets språk?

Det är inte att diskriminera, det är att prioritera det som är viktigast. Att kunna språket i det land där man bor!!!

Nu hör jag i TV program att det saknas psykologer på vårdcentralerna! Detta med vår psykiska hälsa är ju så oerhört viktigt! Den psykiska hälsan måste tas på allvar och bli lika prioriterad som den fysiska. I realiteten är den ju den allra viktigaste. Hjärnan styr oss!

ALEXANDRA