En av fyra svenskar tror att barnvaccinationer skyddar hela livet
Många svenskar har dålig överblick över vilka vacciner de har tagit som barn eller vuxen. Många tror också felaktigt att deras grundskydd räcker hela livet när man i själva verket bör fylla på sitt grundskydd senast någon gång i trettioårsåldern. Dessutom har 35 procent av de tillfrågade ingen aning om hur länge grundskyddet räcker. Det grundskydd vi här avser är vaccinering mot stelkramp, polio, kikhosta och difteri.
– Barnvaccination fungerar oftast väl i Sverige. Men för alla vuxna är det helt upp till den enskilde att känna till om man behöver vaccinera sig. Om vi verkligen ska få del av de fördelar som finns med dagens vacciner måste vuxna fylla på sina vaccinationer regelbundet, säger Birgitta Wikman Erlandson, chef för vacciner på GSK i Sverige.
Drygt hälften av de tillfrågade har insett att ansvaret för att informera sig ligger på individen själv. Men nästan varannan person tror helt felaktigt att det är någon annan som har ansvar; vårdcentraler, Socialstyrelsen eller liknande. Så om du vill vara på den säkra sidan prata igenom dina vaccinationer med en vaccinationscentral som kan ge dig råd och information.
Fakta om vaccinationer:
- 2005 var utgifterna 435 miljoner för vacciner eller 1,8 procent av de totala läkemedelsutgifterna.
- Tack vare vacciner har vi i väst i det närmaste utrotat många folksjukdomar.
- Redan i början av 1800-talet kom smittkoppsvacciner och i Sverige började vi vaccinera år 1801.
- Vaccin mot difteri utvecklades under 1920-talet men erbjöds till alla barn under 15 år först på 1940-talet.
- År 1957 inleddes i Sverige en vaccinationskampanj mot virusinfektionen polio medan vaccin mot virussjukdomen mässling inte utvecklades förrän omkring 1970.
- Vaccin mot Hepatit B introducerades i mitten på 80-talet.
- Från och med nästa år kommer alla barn att vaccineras mot pneumokocker.
- Senaste utbrottet i Sverige av smittkoppor var 1963, då 27 insjuknade och fyra dog.
- 1981-1983 vårdades 2 300 barn för kikhosta varav tre avled.
- Under 1990-talet avled en av 100 00 barn i mässling. Innan hib-vaccinet infördes på 1990-talet insjuknade cirka 800 barn årligen i Skandinavien och 10-20 avled.
Under senare år har en rad nya vacciner kommit mot bland annat livmoderhalscancer, pneumokocker, vattkoppor. Därför pågår nu en översyn av barnvaccinationsprogrammet för att se om fler vacciner än idag bör ges till alla barn. Socialstyrelsen har bland annat föreslagit att flickor bör vaccineras mot livmoderhalscancer.
Källor: IHE och Socialstyrelsen