Varför bildas emfysem hos vissa personer, men inte hos andra?
Inflammationsprocessen i lungorna hos KOL-patienter är det viktigaste för forskarna just nu.
Om forskarna hittar lösningen på den frågan har de kommit ett stort steg närmare svaret på KOL-gåtan.
– Vi vet hur inflammationsprocessen uppkommer, men inte varför den hos vissa personer blir destruktiv och ger upphov till emfysem. Detta säger professorn och lungläkaren Kjell Larsson på Institutet för miljömedicin, enheten för lung- och allergiforskning, på Karolinska institutet. Kjell Larsson är också ordförande i Expertgruppen för KOL och en av Sveriges ledande forskare på området.
Inflammationsforskningen är långt framme, enligt Kjell Larsson. Intensivt arbete pågår för att kartlägga de inflammatoriska cellernas roll. Man studerar också hur olika läkemedel kan påverka inflammationsprocessen, hur de vita blodkropparna svarar på läkemedlen.
Men någon bot av sjukdomen finns inte, när väl hålrummen i lungorna har bildats har man inte längre någon specifik behandling att ge.
– Det finns visserligen data som tyder på att man kan nybilda alveoler (lungblåsor), säger Kjell Larsson. Men en eventuell behandling med fokus på detta ligger långt fram i tiden och det är mycket svårt att sia om huruvida det kan bli verklighet.
– Och det är kanske tveksamt om man skall lägga ner stora forskningsanslag på sådan forskning, fortsätter han. Vi vet hur KOL uppkommer, i de absolut flesta fall genom rökning. Det är, ur folkhälsosynpunkt, bättre att lägga tid och pengar på att få folk att inte börja, eller sluta, röka.
Det finns i och för sig andra orsaker än att man röker själv som kan ge KOL. Gruvarbetare och personer som exponeras för andra ämnen i sitt dagliga liv, till exempel kvinnor som varje dag lagar mat över öppen eld inomhus kan också utveckla KOL. Det finns idag även data som talar för att passiv rökning kan bidra till utveckling av KOL.
– Allt det vi lärt oss om luftvägsinflammation inom detta forskningsfält försöker vi nu översätta till KOL-forskningen.
Vissa KOL-patienter kan opereras med gott resultat, och det är ett annat angeläget forskningsområde.
– Emfysem, dvs hålrummen i lungorna som bildas när alveolerna förstörs, pressar undan den mer välfungerande lungvävnaden vilket gör att KOL-patienter får allt svårare att andas allt eftersom sjukdomen framskrider. Men stora, enstaka hålrum kan alltså opereras bort vilket medför den friskare lungvävnaden får möjlighet att expandera och då andas patienten lättare.
En stor studie av operationsresultat på KOL-patienter har nyligen genomförts i Sverige.
Studien visar tydligt att de som opererats har fått väsentligt bättre livskvalitet. Det är dock långt ifrån alla KOL-patienter som kan opereras, utan endast de som har lokaliserade emfysem (det vill säga större, väl avgränsade hålrumsbildningar). De som har spridda emfysem har ofta ingen hjälp av operation.
Rehabilitering är viktigt – att träna upp den fysiska kapacitet som finns. Också här pågår mycket forskning för att hitta de bästa träningsprogrammen.
– Många forskargrupper provar på olika sätt, säger Kjell Larsson. Patienterna får träna med och utan syrgas, vi provar styrketräning och olika former av uthållighetsträning, allt för att hitta de optimala träningssätten för KOL-patienterna.
– Självklart är träning viktig för det allmänna välbefinnandet, men träning vid medelsvår KOL ger också specifik effekt på lungkapaciteten. Man kan också lindra symptomen genom att träna sin andning. Det är bättre att försöka andas lugnare och djupare än att ta snabba, korta andetag högt upp i luftvägarna. Vissa läkemedel påverkar exempelvis det så kallade andnings-medelläget, och gör att patienten kan andas vid lägre lungvolymer.
Att upptäcka sjukdomen i tid är viktigt. Det kan lätt göras med en spirometer, som mäter lungkapaciteten.
– Vad jag vet så lär 75 procent av primärvårdscentralerna ha en spirometer. Men man ska kunna använda den också, och tyvärr vet jag att det finns vårdcentraler där man inte gör det, säger Kjell Larsson.
– Det finns ju vissa varningstecken som är relativt lätta att se. Rökare som söker för att de är ”förkylda jämt”, och som har upprepade infektioner som håller i sig två – tre veckor kan misstänkas ha KOL. Är de dessutom över 40 år och har symtom från luftvägarna ska man inte bara behandla med antibiotika utan även göra en spirometriundersökning. Men det viktigaste är och förblir rökstopp, framhåller Kjell Larsson:
– Alla som röker får inflammation i luftvägarna efter en kort tids rökning. Hos allt fler utvecklas detta till KOL. KOL är den enda av de vanliga sjukdomarna där den relativa mortaliteten ökar, därför är det viktigt att bekämpa den.