Vilken underbar sommar vi har upplevt. Om än lite varm emellanåt. Tänk om vi kunde lagra sol och energi i en låda och ta fram vid behov!
När man nu känner sig glad och nöjd inombords, efter ledighet och rekreation, känns det inte så motiverat att kritisera och påpeka brister det system som råder i vårt vackra, underbara land. Men man kan inte ducka för vardagens problem som rasar över oss så snart arbetssäsongen tar fart på allvar.
På servicehuset har det varit katastrofdåligt under semestrarna. Jag vet, att de herrar och kanske någon kvinna som sitter i styrelserna för de gigantiska driftsbolag som ska sköta dessa hem, inte har en aning om hur illa det är i vår verklighet. Det saknas personal, framförallt saknas kompetent, utbildad och motiverad personal. Min rullstolsburna mor som bor på ett sådant hem har inte fått sjukgymnastik på ett och ett halvt år trots sin sitt svåra handikapp. Skälet, säger de som chefar över hemmet, är att min mor en gång slagit till den enda sjukgymnasten de har. Det går många dagar innan de gamla och ofta svårt handikappade får hjälp med hygienen, det är vi anhöriga som ställer upp. Men man kan inte alltid bara slänga det man har för händer för att agera biträde på ett illa skött servicehus.
Men när profiten får tala, när allt man tänker på är den egna vinningen då blir vi människor bara anonyma nummer i den rad av gamlingar som för en tid ockuperar en lägenhet i ett servicehus. Ingen mänsklig omtanke, ingen värme, ingen empati finns hos ägarna. I så fall skulle inte den vård våra gamla är berättigade till vara så miserabel. I den mån några ur personalen på ett eget initiativ visat medkänsla är de påfallande ofta kvinnor av annan etnisk bakgrund. Och dessa vardagshjältar vill jag hylla. Det är likadant inom sjukvården. När man ibland möter en positiv hjälpsam person blir jag så tacksam och återfår min tro på mänskligheten. Vårt samhälle får inte baseras på monetär vinning. Då försvinner möjligheten till en värdig ålderdom. Vi reduceras till en bricka i ett börsbolags desperata kamp för att skapa större och större vinster.
Jodå, jag är för fri företagssamhet. Jag är också för ett avreglerat Europa, jag vill att vårt land ska ingå i all europeisk gemenskap men på det nationella planet. På det kommunala planet måste vi stoppa ned nedåtgående spiralen vad beträffar äldreomsorg och sjukvård. Så ställ krav på alla kommunal och all privat eller statlig drift av dessa institutioner och hem. Ställ kvalitetskrav. Kontrollera att de håller måttet. Infiltrera! Vi pressar på, vi kan se till att bilda hemliga grupper av journalister som provar sjukhem och servicehus på samma sätt som man provar krogar och hotell.
Även om vi länge ska leva friska och raska kommer vi snart att behöva vård och omsorg. Låt oss stämma i bäcken och göra slag i saken nu!
Er annars glada och nöjda
Alexandra