Den som drabbas av hudcancer som inte är elakartad har i dag tillgång till en behandling som inte efterlämnar synliga fläckar och ärr.
Metoden som nu finns tillgänglig på sjukhusets hudmottagningar och även inom den privata dermatologin kallas fotokurbehandling, PDT. Metoden är medicinskt jämförbar med kirurgi och cryobehandling, där man fryser bort cancercellerna, men har en stor fördel för de patienter som ska behandlas i ansiktet eller på andra delar av kroppen som är synliga. Patienter som tidigare behandlats och därför kan jämföra metoderna upplever fotokurbehandling som mindre smärtsam med en snabbare läkningsprocess och ett överlägset kosmetiskt resultat.
– Både kirurgi och cryobehandling efterlämnar ofta missprydande ärr, speciellt hos äldre då läkhuden fungerar sämre, säger överläkare Ann-Marie Wennberg, hudkliniken på Sahlgrenska sjukhuset.
Fotokurbehandling, som lämpar sig för hela kroppen, innebär att krämen Metvix appliceras på huden som sedan täcks med en plastfilm och får verka under tre timmar. De aktiva beståndsdelarna i krämen binder sig till tumörcellerna och gör dem extremt ljuskänsliga. När dessa sedan belyses med vanligt rött ljus dör cancercellerna utan att den friska vävnaden påverkas. Ljusbehandlingen pågår under omkring 10 minuter. Normalt behövs bara en behandling och ärrbildningen är minimal eller uteblir helt.
– Fotodynamisk terapi är att föredra ur kosmetisk synpunkt, men också då stora områden ska behandlas eller då vi behandlar underben vars sår annars anses vara svårläkta, fortsätter överläkare Ann-Marie Wennberg.
Särskilt lämplig är den för behandling av aktiniska keratoser (se ordförklaringar), ytliga basiliom och Bowen’s sjukdom som är ett förstadium till skivepitelcancer. Vid djupliggande basaliom som har trängt långt ner i huden eller vid morfeiform som växer som bläckfiskliknande utskott är kirurgi det bästa behandlingsalternativet då dessa kan vara svåra att komma åt på annat sätt.
Forskningen på fotokurbehandling, PDT, påbörjades under 70-talet på hospitalet i Oslo, Nordens största cancercentrum. Studier omfattar i dag över 3 .000 från såväl Sverige, Europa, USA och Australien. I Sverige påbörjades forskningen 1992 och omfattar totalt 100 svenska kliniker. Svenska Läkemedelsverket blev först med att godkänna metoden 2001. I dag är fotokurbehandling godkänd över hela EU.
Hudcancer som inte är elakartad är inte dödlig men måste behandlas då den på sikt förstör hudens omkringliggande vävnad, brosk och ben. I vissa fall kan den även utvecklas till skivepitelcancer, ett förstadium till melanom hudcancer. Normalt uppträder den någon gång efter 40-årsåldern och är lätt att förväxla med eksem eller sår som inte läker, men kan också se ut som röda fläckar. Hudcancer uppkommer på områden som exponerats för mycket sol – som ansikte, hjässa, nacke, axlar, armar bröst och ben.
Mörkertalen är stora då det gäller de icke-melanoma cancerformerna men man beräknar att omkring 20.000 personer utvecklar basaliom varje år och att omkring 100.000 bildar aktiniska keratoser. Från september i år registreras basaliom i cancerregistret.
Ordförklaringar:
- Basalcellcancer är den vanligaste formen av hudcancer och förekommer i tre olika varianter. Nodulär är den vanligaste och liknar mest en hudfärgad vårta.
- Ytliga basaliom är ofta eksemliknande, rödfnasiga fläckar som kan bli sårliknande
- Morfeiform som är ovanligast växer som bläckfiskliknande utskott
- Aktiniska keratoser ser ofta ut som pigmentförändringar, är röda till färgen med små hårda fjällbildningar. Den här typen ger ofta upphov till klåda, irritation och ibland sårigheter. I enstaka fall kan den här typen utvecklas till den mer allvarliga formen skivepitelcancer.