Om du misstänker att du har en hormonell obalans är det i första hand vårdcentralen du ska vända dig till för bedömning och för att få de tester som krävs för en diagnos. Men tidsbrist bland allmänläkarna kan leda till feldiagnostisering eller att problemen faktiskt förbises. Det är vanligaste är att man inte alltid tar nödvändiga prover.
Av Ingemo Bonnier och Kerstin Brismar
Som patient har du rätt att få göra nödvändiga tester och att träffa en läkare som ser till hela bilden. Fungerar inte din medicinering måste du få möjlighet att pröva andra alternativ. Om du inte får hjälp har du rätt att byta läkare för en andra bedömning. 20-25 procent av sköldkörtel patien-terna mår inte bra på sedvanlig medicinering. Detta kan bero på flera orsaker som bör utredas. En orsak till uttalad trötthet kan vara underfunktion av binjuren. Underfunktion i sköldkörteln kan leda till sämre binjurefunktion, det vill säga lägre kortisolproduktion vilket dock alltid blir normalt när man behandlar med sköldkörtelhormonet Levaxin. Lägre kortisolproduktion leder till viktnedgång. Hypofysen styr via hormonet ACTH bildningen av kortisol.
BINJURARNAS UPPGIFTER
Binjurarna har flera uppgifter, varav en är att producera stresshormonet kortisol. Kortisol utsöndras normalt olika mycket under dygnet, mest på tidig morgon och lägst på natten. Kortisol reglerar akut protein (bryter ned), fett och sockerbalansen (ökar) samt dämpar inflammation. Kortisol frisätts extra mycket vid stress, psykisk och fysisk träning och när vi får lågt blodsocker. Kortisol ökar blodsockret och stimulerar då insulin- produktionen vilket leder till bukfetma vid långvarig stress och för hög frisättning av stresshormonet kortisol. Utmattade binjurar kan bero på Addisons sjukdom, (en autoimmun sjukdom med antikroppar mot bi-njureproteiner, då binjurarna gradvis slutar att producera kortisol och aldosteron). Hormonet aldosteron sköter regleringen av salt och blodtryck. Vanliga symptom är trötthet, förlorad aptit, viktnedgång, in-fektionskänslighet, magont, illamående, lågt blodtryck, ökad hudpigmentering, salt-sug och yrsel. Sjukdomen går inte att bota, men kan behandlas med läkemedel som ersätter hormonerna.
CUSHINGS SYNDROM
Har man i stället för hög produktion av kortisol kallas sjukdomen för Cushings syndrom, vilket kan bero på en tumör i hypofysen eller i binjurarna. Symptomen är muskelsvaghet och minskad muskel-massa, stimulerad aptit och viktökning, svullet och rödaktigt ansikte, bukfetma, benskörhet, smala armar och ben, ökad hårväxt och tunn hud, blåmärken, blodpropp, nedstämdhet, ofta diabetes och högt blodtryck. Tillståndet behandlas med operation, medicinering, och ibland strålbehandling.
Kerstin Brismar
FAKTA
• Hypofysen är ca 1×1 cm och ligger på undersidan av hjärnani Hypofysen • Kroppen har fyra stora hormonproducerande organ. • Hypofysens hormoner styr andra organen, bla hur stor mängd hormon de ska produ-cera, här produceras även prolaktin, tillväxthormon och må bra-hormonet oxytocin. • Köldkörtelns hormoner reglerar ämnesomsättning ochstyr cellernas termostat att bilda värme eller energi . • I binjurarna bildas kortisol, aldosteron, lite könshormoner samt adrenalin och noradrenalin som aktiverar kroppen, ökar pulsen, blodtrycket och blodsockret när den hamnar i stress. • I äggstockar och testiklar bildas könshormoner. Övriga hormoner produceras i levern, bisköldkörtlar och njurar. |