Meny
Förändrade toalettvanor pratar man inte gärna om, eller hur?
Men den som har blod eller vitt slem i avföringen ska ta det på allvar. Sök läkare, berätta om dina symtom och begär undersökning. I de flesta fall är det ingenting farligt. Men det kan vara cancer. Om läkaren upptäcker en tumör tidigt är möjligheten till bot större.
Tidig upptäckt är avgörande vid tjock- och ändtarmscancer (kallas även kolorektalcancer inom vården). Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige efter prostata- och bröstcancer.
Varje år drabbas cirka 5 500 svenskar, de allra flesta är över 55 år. En av dem är 60-åriga Ulla Eliason från Helsingborg. Sedan snart fem år behandlas hon för cancer i ändtarmen. Trots att hennes sjukdom inte har gått att bota känner hon sig oftast pigg och ”glad i” livet.
– Maken, vår underbara familj och goda vänner är mitt stöd. Det är härligt med väninnor som man både kan skratta och gråta med, säger Ulla som är en aktiv pensionär med utlandsresor, barnbarn och vattengympa på programmet.
Tarmcancer behandlas med operation, strålbehandling och läkemedel. Ulla får antikroppen Avastin, som stryper näringstillförseln till tumören, och ett cellgift i tablettform, Xeloda.
Eftersom hennes sjukdom har spritt sig till lungorna genomgår hon under våren strålbehandling. Antikroppsbehandlingen bidrar till att ytterligare försöka hejda metastasernas (dottertumörer) tillväxt.
2004 opererades Ullas ändtarm bort och hon fick stomi, ”påse på magen”, som fungerar utmärkt. Sjukdomen till trots lever Ulla ett liv med bad och sol.
– Jag tycker att det är viktigt att berätta om sjukdomen, jag vill att fler ska upptäcka sjukdomen i tid. Men jag märker att folk ryggar till när jag säger att det började med ändtarmscancer.
Vid den senaste röntgen visade det sig att metastaserna i Ullas lungor börjat växa igen. Därför kommer hon nu att återigen behandlas med strålning. Hon hoppas sedan få vara behandlingsfri under en längre tid.
Hon vet att det inte finns några garantier för att sjukdomen sprider sig igen, men oroar sig ändå inte.
– Mitt mål är att få leva ett så gott liv det är möjligt den tid jag har. Jag vill vara med på vår dotters bröllop i oktober och hoppas få bli farmor och mormor till fler barnbarn.
Eva Fernebro är Ullas läkare på onkologiavdelningen vid Universitetssjukhus i Lund. Enligt henne ser det ljusare ut nu än tidigare för dem som drabbas av tarmcancer.
Närmare sex av tio personer som får tarmcancer lever efter fem år, fler kvinnor än män. Det är en viktig gräns för efter fem år minskar riskerna för återfall betydligt. Varje år är det omkring 3 000 patienter som passerar denna gräns och därmed ses som botade.
Tioårsöverlevnaden har nästan fördubblats, från omkring 27 procent i början på 1960-talet till 50 procent i dag. Det innebär att hälften av dem som drabbas fortfarande lever efter tio år.
– Den ökande överlevnaden i tarmcancer beror framför allt på förfinade operationsmetoder. Men även tillägget av cellgiftsbehandling för patienter med högre risk för återfall har ökat överlevnaden, säger överläkare Eva Fernebro.
För fyra år sedan godkändes en ny behandling, en antikropp som stryper blodtillförseln och svälter ut tumören. Avastin ges tillsammans med sedvanlig cellgiftsbehandling. Läkemedelsverket skrev då i sin bedömning att Avastin är ett värdefullt tillskott eftersom de överlevnadsvinster som rapporterats är de största som rapporterats i en studie av spridd kolorektalcancer.
Stockholms läns landsting är först i landet med masstest för tarmcancer, så kallad screening. Syftet är att hitta polyper i tarmarna redan innan de har hunnit utvecklas till cancer, men också att hitta personer som har fått tumörer i ett tidigt skede. Landstinget började vid årsskiftet att erbjuda kontroller till personer åldergruppen 60 till 65 år, men testningen ska omfatta alla mellan 60 och 74 år.
Praktiskt går det till så att man får hem ett provtagningspaket. Man lämnar ett litet avföringsprov och laboratoriet söker efter blod i avföringen. Om laboratoriet hittar blod så blir man kallad till en koloskopiundersökning. Då undersöker läkaren hela tjocktarmen via ändtarmen med hjälp av ett mjukt optiskt instrument (koloskop). Man kan då också ta bort polyper, utväxter, som kan vara förstadium till cancer.
Birgitta Rydberg (fp), landstingsråd för sjukvård och hälsa i Stockholms läns landsting, säger i ett pressmeddelande att var femte person kan räddas genom screening. Hon hoppas att testet införs i hela landet.
Hälften av dem som insjuknar är under 70 år, hälften är över 70 år. Med stigande ålder ökar risken för att insjukna. Ju äldre befolkningen i Sverige blir, desto fler kommer att drabbas av tarmcancer.
I Skåne och Västernorrland höjs nu röster om att screening av tarmcancer ska införas i fler landsting/regioner
Om du har frågor om tarmcancer, ring eller mejla till:
Cancerfondens informations- och stödlinje, 0020-222 111, www.cancerfonden.se
Cancerupplysningen Karolinska Universitetssjukhuset, 08-517 766 00.
Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka, RMT, är en patientförening som erbjuder stöd, information och kontakt med andra drabbade, 08-642 42 00, www.magotarm.se
Levnadsvanor: övervikt, hög alkoholkonsumtion, litet motion, lågt intag av folsyra och högt intag av rökt kött förmodas öka risken.
Vissa tarmsjukdomar: personer som lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, till exempel Crohns sjukdom eller ulcerös colit, löper ökad risk att drabbas av tarmcancer.
Ärftlighet: det finns två kända former av ärftlig tarmcancer. Den vanligaste kallas HNPCC och kan misstänkas om patienten är ung vid sjukdomsdebut eller om det finns en ansamling av cancerfall hos förstagradssläktingar (föräldrar eller syskon). Då kan en onko-genetisk utredning göras för att fastställa om man är bärare av den specifika genetiska förändring som orsakar HNPCC. Den andra formen av ärftlig tarmcancer kallas familjär colonpolypos och innebär att man utvecklar rikligt med polyper i tarmarna, ofta redan i tonåren, och har en hög risk för tarmcancer redan i 40-årsåldern. Vid all konstaterad ärftlig cancer finns vårdprogram för kontroll och uppföljning.
