Meny
Varje år dör drygt 1 500 kvinnor av primär eller sekundär bröstcancer. Det allra bästa skyddet är tidig upptäckt och att du skaffar dig kunskap om hur du kan upptäcka förändringar i brösten. Lär dig hur du ska känna på dina bröst, och gå på mammografi när du får kallelse.
Det är vanligt. Och det finns många olika sorters knölar. Det kan vara en helt ofarlig cysta, det kan vara en infektion, det kan vara en förstoring av mjölkkörtlarna. Men det kan också vara en tumör
De kan man egentligen inte. Men för det mesta är cancerknölen fast och gör inte ont. Dock ska alla sorters knölar som man inte känner igen undersökas antingen de ömmar eller inte. Man ska också vara uppmärksam på hudförändringar som apelsinhud, sår, eller indragen hud, och så ska men komma ihåg att de flesta knölar inte är cancer. De kan till exempel vara hormonella knöligheter som kommer veckan före mens, eller vätskefyllda cystor eller fettknölar som kan kännas som tumörer men som är helt ofarliga och som identifieras vid mammografi eller punktering.
Beställer tid hos din gynekolog eller hos din husläkare. Det kan också finnas en bröstmottagning på ditt sjukhus, då kan du vända dig direkt dit. Det första man gör är att ta reda på om knölen är cancer eller en godartad förändring. Detta gör man genom bröströntgen och punktion, det vill säga man suger ut några celler med hjälp av en tunn nål och undersöker sedan cellerna. Det brukar ta någon vecka innan man får provsvaren. Om det visar sig att knölen är cancer ger din doktor dig besked om detta så snart provsvaren är klara och informerar dig då också om vilka behandlingar som finns.
Man opererar bort den del av bröstet, så kallad bröstbevarande operation, en tårtbitsmodell, och sedan ges strålbehandling under en period om cirka 5 veckor i förebyggande syfte. Ibland opererar man också bort ett antal lymfkörtlar för att se om tumören spritt sig. Det finns i dag en ny metod där man med hjälp av radioaktiv vätska kan ta prov från den närmsta lymfkörteln från bröstet räknat. Provet skickas sedan på analys och på så sätt slipper man ta bort lymfkörtlarna i onödan.
Man kan också behandlas med cytostatika, det som i vardagslag kallas cellgiftsbehandling, eller antihormoner och strålning. De kan ges antingen var för sig eller i kombination både som förebyggande behandling och som behandling. I förebyggande syfte sker det när man inte tror, men heller inte säkert vet, om det kan finnas förstadier till tumörer på andra ställen i kroppen. Antihormoner tar man varje dag under fem års tid. Cytostatikabehandlingen är individuell.
Operation kan ge svullnad i armhålan. Strålningen kan ge hudreaktioner ungefär som en solbränna. Cytostatika kan ge illamående och håravfall. Men det finns medel mot illamåendet. Det finns också en ismössa som kan förhindra håravfall. Tyvärr är det alltför få kvinnor som erbjuds denna kylbehandling, trots att 8 av 10 kvinnor på så sätt kan få behålla sitt eget hår och därmed må mycket bättre.
Det finns aggressiva tumörer som växer snabbt och som fort sprider sig i kroppen. Sen finns det beskedligare tumörer som växer långsamt och som tar årtionden på sig att utvecklas.
I dag finns det cirka 40 000 kvinnor som opererats för bröstcancer och som inte har några tecken på sjukdom. Varje år upptäcker man 5 000 nya tumörfall och drygt 1 500 kvinnor dör varje år av sin bröstcancer.
Utan östrogenbehandling riskerar 45 av 1 000 kvinnor mellan 50 och 70 år att få bröstcancer. Om de tar östrogen i tio år ökar risken med sex extra fall. Men – kvinnorna i denna studie har bara tagit östrogen och inte östrogen i kombination med ”livmoderrensaren” gestagen som de flesta kvinnor gör. Det är viktigt att väga för och nackdelar, många kanske skulle få andra sjukdomar utan östrogen.
Om mamma dog tidigt i bröstcancer är ärftlighetsrisken så stor som 40 procent. Annars ligger risken mellan 5 och 10 procent.
