Debatt: Framtid utan gynekologer?

Kvinnohälsa äventyras – vi kommer att bli utan gynekologer i framtiden

Det finns starka skäl att oroa sig för kvinnans möjligheter att i framtiden få tillgång till specialistvård.

Kvinnosjukvården har under de senaste decennierna alltmer koncentrerats till specialister i gynekologi och flertalet kvinnor med gynekologiska problem har kunnat tas om hand av gynekologer i öppen vård. Majoriteten av dessa öppenvårdsbesök har skett hos privatgynekologer som haft avtal med landstinget. Patientavgiften för läkarbesöken har därmed varit densamma oavsett om kvinnan sökt vård på sjukhusets poliklinik eller hos en privatgynekolog. Alla kvinnor har själva kunnat välja vart och till vem de vill gå.  Ofta är det också så att gynekologen är den enda läkare kvinnan har kontakt med.

• Vi vet att cellprovskontroller har minskat dödligheten i livmoderhalscancer.
• Vi vet att det finns bot för klimakteriebesvär och urininkontinens.
• Vi vet också att kunskapen om kvinnors sjukdomar på många vårdcentraler är bristfällig.
• Kunskapen om kvinnors sjukdomar har blivit allt mer specialiserad och att den kunskap som samlats hos gynekologer kommer att försvinna när gynekologvården minskar.

Idag finns drygt 200 gynekologer i öppen vård. De flesta är vad man benämner privatläkare och som bedriver verksamheten med vårdavtal med landstingen. 140 av dessa är 55 år eller äldre, vilket betyder att antalet gynekologer snabbt kommer att minska om inget görs. Bara 14 av dessa i dag praktiserande gynekologer är i dag 45 år eller yngre!

Något måste göras!

Vi har under det senaste året flera gånger sett exempel på nedskärningar inom kvinnosjukvården:

• Restriktioner för cellprovstagning.
• Gynekologiska kontroller anses onödiga
• Avtal med gynekologer förnyas inte. Detta har skett både i Helsingborg och Lund. Vi befarar att så också kommer att ske på flera håll när de gamla avtalen löper ut.
• Sörmlands läns landsting vill sänka ersättningen till Kvinnohälsan i Eskilstuna som därmed riskerar verksamheten. Drygt 5 000 besök per år kommer att försvinna eftersom det inte finns kapacitet att ta hand om dessa patienter vare sig på sjukhuset eller hos de andra gynekologerna i öppenvården.
• Gynekologer som går i pension nekas av landstingen att överlåta sin verksamhet till ny gynekolog varvid mottagningen måste läggas ner.
• Sjukhusen saknar helt resurser att ta hand om kvinnor med klimakteriebesvär. Det anses inte vara ett tillstånd i behov av vård. Kvinnorna kommer att hänvisas till vårdcentral och husläkare. Beror detta på att sjukhusen måste omprioritera rent allmänt eller för att politikerna bestämt skära i just kvinnohälsa?

Om det överhuvudtaget kommer att finnas några gynekologer kvar i framtiden kommer dessa att behöva utöva sin läkargärning utan stöd från landstingen.

Detta innebär att patienten, det vill säga kvinnan som söker en gynekolog som saknar avtal med lanstinget eller inte är ansluten till läkarvårdstaxan, själv kommer att få stå för hela kostnaden för läkarbesöket plus de prover som tas. Det kan komma att kosta mellan 700 och 1000 kronor per besök!

Bara de som har råd kommer att kunna söka hjälp.

Detta strider mot nuvarande princip att alla har rätt till lika vård, fattig som rik.

Vi frågar oss därför:

• Är inte kvinnors hälsa värd att satsa på ?
• Vem ska ta hand om kvinnors speciella sjukdomar och problem i framtiden?

Vi vet att kvinnor lever längre idag och kan må bra långt upp i åren genom kompentent rådgivning. Kunskapen om kvinnosjukdomar har blivit allt mer specialiserad och sjukhusens kvinnokliniker saknar kapacitet att ta hand om dessa kvinnor. Vi vet också att vårdcentralerna i de allra flesta fall saknar specialistkompetens för optimalt omhändertagande av många kvinnoproblem.

Vi värnar om kvinnors rätt till hälsa i framtiden

 

Gunilla Björk
Gynekolog och specialist i kvinnosjukdomar, Strängnäs,
medlem i 1,6 miljonerklubbens kärntrupp

Ewa Hellberg,
specialist gynekologi/obstetrik

Alexandra Charles,
1,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa,
mottagare av  Nationalencyklopedins Kunskapspris 2004

Marie Mian,
1,6 miljonerklubben

Ingemo Bonnier,
1,6 miljonerklubben