Meny
Depression behandlas inte i tre fall av fyra – både patienter och läkare behöver bättre kunskaper
En nyligen utförd undersökning från Jämtland visar att depression inte läkemedelbehandlas i tre fall av fyra. Och tyvärr finns all anledning att tro att det ser likadant ut i hela landet. Anledningen till att deprimerade personer inte får behandling skiftar. Främst är det alltför få som söker hjälp. Antingen skäms man för tillståndet, man förstår inte att man drabbats av depression, eller också betraktar man tillståndet som en icke- behandlingsbart. Men även de som söker hjälp blir ofta utan behandling.
Bilden av att det alltför lättvändigt skrivs ut antidepressiva mediciner stämmer alltså inte, menar docent och överläkare Göran Isacsson vid Huddinge sjukhus i en artikel i Dagens Nyheter. Bland 1 400 undersökta jämtlänningar hittades 62 personer som uppfyllde kriterierna på depression men endast 17 av dem behandlades. Men alla får inte rätt diagnos. Och en del vill inte ha medicinen och löser inte ut recepten på de antidepressiva medel som skrivs ut av läkarna trots att biverkningar av dagens moderna medel är ringa.
Depression är en mycket vanlig sjukdom som i genomsnitt drabbar var tredje kvinna och var sjätte man någon gång i livet. Underligt nog är det få som vågar söka hjälp, man försöker reda ut situationen själv och tror att lite god vilja räcker. Vi tror att vi kan rycka upp oss på egen hand trots att det är lika meningslöst som om man försökte rycka upp sig med viljans hjälp ur en diabetes. Man lever i ett obehandlat tillstånd. Lösningen är givetvis utbildning, både av läkare och allmänhet. Media har ett stort ansvar för att till den senare gruppen att förmedla korrekta kunskaper.
Vill du veta mer om depressioner och om orsak, verkan och behandling köp då vår senaste bok, Farliga Begär, baserad på intervjuer med forskare, och kliniker och drabbade.
Försämrad livskvalitet för 21 miljoner människor och 118 miljarder euro om året – det är vad Europa betalar för depressionssjukdomar enligt en ny avhandling från Karolinska Institutet. Men med rätt behandling finns det goda möjligheter till kostnadsbesparingar och minskat lidande.
De nya siffrorna, som kan översättas till 250 euro per invånare och år eller en procent av Europas sammantagna nationalinkomster, presenteras i Patrik Sobockis doktorsavhandling ”Health economics of depression” och visar att depression är ett av Europas största hälsoekonomiska problem.
I avhandlingen analyseras också sjukdomens betydelse för patienternas livskvalitet. Resultaten visar att livskvaliteten halveras vid en depression, vilket är i samma nivå som efter en stroke, och att många patienter slutar att fungera socialt och förlorar förmågan att fortsätta arbeta. Detta återspeglas i det faktum att två tredjedelar av samhällets kostnader för depression är till följd av sjukskrivningar, inte av direkta vårdinsatser.
Avhandlingen visar även att dagens behandlingsmetoder mot depression förbättrar patienternas livskvalitet och minskar kostnader. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar i vården. Patrik Sobocki har kommit fram till att endast hälften av depressionspatienterna i svensk primärvård blir fria från sin depression under en behandlingsperiod på ett halvår.
– Det är viktigt att behandla patienter så att de snabbt blir helt fria från sina symptom vid en depressionsepisod, då uppnås både förbättrad livskvalitet och ökad arbetsförhet vilket är förknippat med stora kostnadsbesparingar, förklarar han.
Resultaten från avhandlingen är viktiga grundstenar för att bättre kunna effektivisera användningen av sjukvårdens resurser enligt Patrik Sobocki. Det råder fortfarande en stor brist på hälsoekonomiska utvärderingar av depressionsbehandlingar, vilka är viktiga för att möjliggöra rationellt beslutsfattande av resursfördelningen inom sjukvården och för att öka kostnadseffektiviteten.
Dessutom visar avhandlingen att det finns ett behov av en mer rutinmässig uppföljning av vården av depressionspatienter för att kunna förbättra kvaliteten och effektiviteten.
Patrik Sobockis avhandling presenterades den 13 oktober på Karolinska Institutet. Avhandlingen går att ladda ned i sin helhet från: https://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-897-5
