Plan D – som i Demokrati, Dialog och Debatt
Vi e-postade varandra, Margot och jag, och vi hamnade i frågor kring den demokratiska infrastrukturen inom EU.
Hallå, hallå Margot Wallström, hur utvecklar vi den demokratiska dialogen?
Ingemo:
Margot, Du har sagt att vi behöver tänka nytt när det gäller att utveckla den demokratiska dialogen inom unionen, gällande ekonomi och byggande av samhällsresurser och att vi också måste satsa på att bygga en demokratisk infrastruktur där människor och folkrörelser kan mötas över nationsgränserna och utveckla en folkets dialog.
Menar du då också ekonomiska resurser?
Margot:
Att bygga en demokratisk infrastruktur kräver inte lika stora ekonomiska resurser som att upprätta infrastrukturer för till exempel transporter. Men det är inte mindre viktigt för det.
Tack och lov för den moderna informationsteknologin där vi kan kommunicera via Internet. Det har fört de europeiska institutionerna närmare medborgarna.
De senaste åren har EU-kommissionen ägnat mycket tid och resurser åt att bygga en ny infrastruktur där människor från hela EU kan träffas, komma till tals och utbyta idéer. För drygt två år sedan lanserade vi Plan D – som i Demokrati, Dialog och Debatt. Grundtanken är en långsiktig demokratisk reformprocess som redan har skapat nya informationskanaler och debatter, exempelvis Internetbaserade samråd, som EU-tube och medborgarråd.
Ingemo:
Hur ser du att en idé-organisation som den svenska 1,6 miljonerklubben, som handlar om kvinnors hälsa, kan föras ut i ett vidare perspektiv i Europa?
Margot:
Knyt kontakter och skapa nätverk med likasinnade i Europa! Kvinnlig hälsa är inte en unikt svensk fråga. Jag skulle inte bli förvånad om det finns liknande organisationer i andra europeiska länder som ni kan samarbeta med.
Ingemo:
Är man inom EU medveten om de stora genusskillnader som finns i vården och i hanteringen av de skilda könen när det gäller forskning, läkemedel, vård, rehabilitering etc? Är det något som alls finns på dagordningen?
Margot:
Ja, det finns en debatt på EU-nivå om hälsa och jämställdhetsaspekter. Kunskapen på detta område måste bli bättre, och statistik måste vidareutvecklas. Detta uppmärksammas bland annat i EU:s nya sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Diskussioner förs också om hur EU-länderna bör modernisera sociala tjänster, vård och omsorg så att de blir mer tillgängliga och att kvaliteten förbättras så att de bättre kan tillgodose kvinnors respektive mäns specifika behov.
Ingemo:
Sveriges kommuner och landsting publicerade tidigt i höstas en kunskapssammanställning som pekar på stora brister om jämställdhet i hälsa och vård. Kan en liknande sammanställning göras inom EU?
Margot:
I den hälsostrategi som kommissionen presenterade den 23 oktober tar vi upp problematiken med jämställdhetsaspekterna i hälso-politiken. Kommissionen kommer också att förbättra kvaliteten och möjligheten att jämföra könsspecifik hälsostatistik.
Ingemo:
Hur planerar man att nå ut till kvinnorna och kommunicera EU-tankarna till kvinnoorganisationer?
Margot:
Under de senaste åren har vi tagit flera initiativ för att förbättra kommunikationen med frivilliga organisationer, däribland kvinnoorganisationer. Vi har haft flera möten med organisationer för att diskutera frågor som är viktiga för EU:s framtid. Och kommissionen är i ständig kontakt med Europeiska kvinnolobbyn, som representerar nationella kvinnoorganisationer på EU-nivå.
Ingemo:
Det europeiska offentliga rummet där en debatt kan pågå; hur kan den struktureras till att omfatta etablering av snabbt växande folkrörelser där trenden mognat till att bli en verklighet?
Margot:
Inom ramen för Plan D har vi upprättat en struktur för en demokratisk dialog med medborgarna. Bara i år har tusentals människor runt om i EU deltagit i olika projekt, bland annat så kallade medborgarråd, där slumpvis utvalda invånare träffats för att diskutera vilka frågor som EU ska ägna sig åt i framtiden. I mars i år träffades till exempel etthundra svenskar med vitt skilda bakgrunder i Karlstad för att diskutera EU:s framtidsfrågor. Alla våra förslag går också ut på remiss på Internet där organisationer och medborgare kan lämna sina kommentarer.
Karin Schenck-Gustafsson, vår professor i kardiologi som också är chef för Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet ställer följande fråga:
Jag var i Berlin på genusmöte och träffade där Dr Ekatherina Charvalos som arbetar för DG for Research i EU. Det verkar som det finns väldigt lite genusmedicinskt tänkande i Bryssel Det är faktiskt så att män och kvinnor kan ha olika biologi som har betydelse för hur sjukdomarna yttrar sig och att män och kvinnor upplever sjukdom och hälsa olika. Fortfarande finns det med för få kvinnor i forskningen inom hjärt- kärlsjukdomar och fortfarande finns det inte någon rekommendation från EMEA i Europa att man bör inkludera tillräckligt antal kvinnor i läkemedelsstudier. I USA finns en sådan rekommendation från FDA.
Hur ställer sig Margot Wallström i detta?
Margot:
Det behövs definitivt fler kvinnor i forskningen! Inom det sjunde ramprogrammet för forskning kommer åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och medverkan av kvinnliga forskare. I de olika delprogrammen kommer kvinnornas roll i forskningen lyftas fram. Dessutom ska ett ramverk för positiv särbehandling av kvinnor skapas för att stärka deras roll i den vetenskapliga forskningen, i beslutsfattande vetenskapliga organ och förstärka jämställdhetsaspekten i forskning. Detta ramverk kommer att ligga till grund för politiska diskussioner, övervakning, samordning och stöd till forskning.
Ingemo Bonnier