Fem livsviktiga frågor att ställa till din läkare

Sent i våras kom boken, ”Evas revben – hur den nya medicinforskningen kan rädda liv”, skriven av Marianne Legato, ut. Förordet till boken är skrivet av Karin Schenck-Gustafsson, kärntruppsmedlem i 1,6, överläkare på Karolinska sjukhuset, chef för genusmedicin på Karolinska institutet och sann patientfeminist, som under flera år samarbetat med Marianne Legato.

Det är en faktaspäckad bok om hur män och kvinnor kan reagera helt olika på samma sjukdomar och samma behandlingar. Ett exempel är att när män har ont stiger blodtrycket men när kvinnor känner smärta slår hjärtat snabbare. Ändå är det bara blodtrycksmanschetten som kommer fram när läkarna ska bedöma hur mycket smärtlindring som behöver sättas in.

I sin bok påpekar Marianne Legato hur den amerikanska läkemedelsindustrin undvikit att ta med kvinnor i sina studier. Kvinnor har ansetts bökiga att forska på, att det finns så många hormoner som kan trassla till det är en utbredd ursäkt. Men det finns också en utbredd rädsla för fosterskador om någon kvinna i en studie skulle visa sig vara gravid.

I USA kom det i början av 90-talet en lag som rekommenderar läkemedelsindustrin att ta med kvinnor i läkemedelsprövningarna -en lag som ännu inte tillämpas i någon större utsträckning.

Marianne Legato skiljer på ett intressant sätt mellan genus och kön när hon skriver om behovet av forskning och alternativa behandlingsmetoder. Kön är de fysiska och biologiska skillnaderna, medan genus är de könsroller vi kliver in i och där vår tillvaro styrs av samhället. Även här går det framåt, numera försöker man ha skilda rehabiliteringsprogram när det gäller att ändra på livsstil och hälsofarliga beteenden för män och kvinnor.

Marianne Legato rekommenderar både läkare och patienter att tänka på följande när det gäller mediciner:

• För läkemedel som har godkänts före 1995 saknas ofta uppgifter om kvinnors reaktioner.
• Eftersom få kvinnor deltog i tester före 1993 är säkerhet, effektivitet och dosering på oss kvinnor oklart. Vi ska vara klara över att kvinnor får flera biverkningar än män av vissa mediciner.

Karin Schenck-Gustafsson menar att du har fem viktiga frågor att ställa till din läkare:

• Fråga alltid om den medicin doktorn vill skriva ut åt dig är utprovad på kvinnor. Om inte, be att få ett alternativ.
• Fråga om den dos doktorn skriver ut är anpassad för kvinnor. För det mesta ska kvinnor ha en lägre dos, men det är ingenting du ska syssla med på egen hand.
• Fråga om det rapporterats några biverkningar på kvinnor när det gäller just den medicin du ska ta.
• Fråga alltid före behandling eller operation om läkaren vet något om resultatet för kvinnor.
• Du har rätt att få en så kallad second opinion av en annan läkare. Det är vad du ska se till att du får om läkaren inte vill eller kan svara på dina frågor.

Karin har också nyligen gett ut en bok …

”Kvinnohjärtan – om hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor”

Det är den första svenska läroboken om kvinnlig hjärtsjukdom. Den omfattar de flesta hjärt- kärlsjukdomar men även psykologiska/ psykiatriska aspekter på hjärtsjukdom liksom att farmakologi och kvinnors deltagande i studier diskuteras och där Karin påvisar vikten av att samarbeta med farmakologer så att kvinnliga hjärtpatienter får rätt medicin. I framtiden kommer sannolikt speciella läkemedel för hjärtsjuka kvinnor att utvecklas. Boken är tänkt för fackfolk men kan med fördel läsas även av andra intresserade. Läs mer på www.studentlitteratur.se