Meny
 Mia Olsson från Enskede söder om Stockholm berättar om första gången hon blev opererad för sin fetma. Då gjordes en gastric banding där magsäcken knöts ihop med ett band. Till 30-årsdagen gick hon ner 30 kilo och mådde fantastiskt bra. |
Mia vägde 115 kilo när hon valde att göra en magsäcksoperation, och efter en tuff resa är hon i dag, tio år senare, en helt ny människa. En gastric-bypass operation kan förändra livet, och fler och fler människor med fetma väljer det alternativet för att gå ner i vikt.
– Det var mycket kakverk och bakverk som belöning och så hade det varit i hela mitt liv. Jag var överviktig redan som barn och när jag var 29 år, tvåbarnsmamma och nästan 115 kilo tung, insåg jag att jag behövde hjälp.
Mia Olsson från Enskede söder om Stockholm berättar om första gången hon blev opererad för sin fetma. Då gjordes en gastric banding där magsäcken knöts ihop med ett band. Till 30-årsdagen gick hon ner 30 kilo och mådde fantastiskt bra.
– Men sen började det gå utför. Jag hade mitt gamla ätbeteende kvar och fortsatte att belöna mig med godsaker. Jag mådde sämre och sämre, fick väldigt ont i magen och gick upp till min ursprungsvikt igen.
Mia sökte återigen hjälp och fick den här gången göra en akut gastric bypassoperation, som innebär att man förminskar magsäcken ordentligt så att mindre mat får plats och mättnadskänslan kommer tidigare. Att hon hade mått så dåligt fick delvis sin förklaring av läkaren som stod bredvid sängen när hon vaknade med en burk med 45 stora gallstenar i handen.
Så rasade hon i vikt igen, men den här gången förstod hon att det var mer än bara storleken på magsäcken som behövde förändras. Med hjälp av en dietist la hon om sin kost, skrev matdagbok och läste en massa böcker hur man ska tänka med mat och träning. Stödet från dietisten på kliniken var väldigt värdefullt.
– Jag tvekade aldrig på att jag skulle klara det, men jag behövde all peppning jag kunde få, säger Mia.
Allt fler människor opereras för fetma i Sverige, och de senaste åren har antalet operationer ökat drastiskt. För fem år sedan opererades knappt tusen patienter om året, 2009 var antalet operationer uppe i ca 5 000 och förra året gjordes ca 7 000 operationer. Ökningen beror såklart på att fetma blir ett allt större problem i samhället, men också på att medvetenheten om att man kan operera sig mot fetma har ökat.
Det finns några olika varianter på fetmakirurgi, men den i dag vanligaste och mest effektiva är gastric-bypass. Tidigare var operationen omfattande, nu görs den med titthålskirurgi och patienten får oftast åka hem dagen efter. På Bariatric center på Sophiahemmet i Stockholm försöker de möta efterfrågan och har utökat sin kapacitet. Där opererades knappt 300 patienter 2008, dubbelt så många som förra året och målsättningen är att operera 850 patienter i år.
– Operationen påverkar patientens hälsa enormt. Med fetman försvinner också riskerna för en rad följdsjukdomar. Man opereras alltid av rent medicinska skäl, aldrig av kosmetiska, säger Göran Lundegårdh, kirurg på Bariatric center och som också varit med och startat flera fetmakliniker runtom i Norden.
Bariatric Center följer NIOK, Nationella Indikationer för Obesitas (obese, engelska för fetma) Kirurgi. Det innebär att det krävs ett BMI på 35 utan allvarliga följdsjukdomar för att få operera sig där. En normalviktig person har ett BMI på mellan 20 och 25, över 25 räknas som övervikt och över 30 som fetma.
– De flesta som genomgår operationerna ligger högre än 35, det är vanligt med patienter som har ett BMI på mellan 40 och 50, berättar Göran Lundegårdh.
Att operera sig mot kraftig fetma ger mycket bättre resultat än andra metoder. Det menar professor Lars Sjöström, som forskat om hur man botar fetma i över 40 år. Men när fetmaoperationerna gjorde entré var Lars Sjöström skeptisk.
– Jag är ingen kirurg utan en medicinare som har tvingats inse att kirurgi är det bästa mot fetma, säger han. Hans studier visar att många som gjort en gastric-bypass går ner upp mot 30 procent av sin vikt, och efter 15 år har patienterna fortfarande en viktnedgång på i snitt 20 procent. Skillnaden är enorm mot de fetmapatienter som fått hjälp genom annan vård, med till exempel kost- och motionsrådgivning, där viktnedgången sällan blir permanent.
– Även de flesta diabetiker som opereras tillfrisknar faktiskt. Riskerna att insjukna i typ-2 diabetes minskar också, liksom risken för vissa cancerformer och depression, säger Lars Sjöström.
Gastric-bypass är en operation som förlänger och förbättrar livet, men billigt är det inte. Att göra operationen privat kostar drygt 100 000 kronor. Det går att få en operation betald genom landstinget, men köerna kan vara långa.
Det är heller ingen dans på rosor att gå igenom den process som en operation innebär. Perioden efter en gastricbypass operation är tufft både psykiskt och fysiskt, kroppen försätts i princip i svältläge och de första två veckorna får man bara äta flytande föda. Sen följer två veckor av puread mat och efter det går man över till en ny kost med vanlig, nyttig mat i små portioner.
– Det var tufft i början, men jag har efter den första perioden aldrig haft några förbud för mig själv, jag får äta och dricka allt, men jag måste hålla koll på mängden, säger Mia Olsson.
Det är nu tio år sedan Mia Olsson gjorde sin gastric-bypass och hon håller alltjämt sin vikt på runt 70 kilo. För fem år sedan gjorde hon bukplastik och två kilo hud togs bort från hennes mage. Hon känner sig på många sätt som en annan person idag, men det har varit en psykiskt jobbig resa att gå igenom.
– Det har varit en ganska jobbig omställning som har gjort att jag förändrat mycket i livet. För mig handlar det om att vara den jag vill vara. Jag är ju jättestolt över att jag idag, tio år efter operationen väger det jag vill väga. Jag ser vad jag har åstadkommit och är nöjd med det.
Text och foto: Sofia Hallonsten
De två operationer mot fetma som är vanligast i Sverige i dag är gastricbypass och gastric-banding. Båda görs vanligtvis med titthålskirurgi och lämnar därför sällan ärr eller yttre skador.
En gastric-bypass operation innebär att kirurgen delar av en liten bit av magsäcken och skapar en ficka där det ryms ungefär 30 milliliter. Fickan kopplas direkt till tunntarmens mellersta del och går alltså förbi resten av magsäcken. Eftersom det bara krävs lite mat för att fylla fickan skickar magsäcken tidigt en mättnadssignal till hjärnan, man känner sig mätt och äter mindre.
Under en gastric-banding operation fäster kirurgen ett mjukt band med lågt tryck runt den övre delen av magsäcken och formar den till ett timglas. När man äter samlas maten snabbt i den översta lilla delen och man känner sig mätt snabbare och äter mindre. Maten passerar sedan långsamt ner till den nedre delen av magsäcken genom en smal passage. Bandet går att ta bort genom en ny operation.
