Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Möt 1,6 miljonerklubbens grundare som gick från nattklubbsdrottning till frontfigur i kampen för kvinnors hälsa och livskvalité.
Den som har förmaksflimmer utan att få behandling löper dubbelt så stor risk att dö i förtid. Risken att drabbas av stroke, en blodpropp i hjärnan, är nämligen fem gånger så stor för personer med flimmer. För kvinnor med flimmer är risken ännu större. Trots det ser man att underbehandlingen är större bland kvinnor än bland män. Genom att behandla med blodförtunnande medicin kan man förebygga proppbildning och därmed undkomma stroke.
Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat. Typiska symptom är ojämn och snabb hjärtrytm, hög puls, ont i bröstet, andfåddhet och yrsel. Cirka 200 000 har diagnosen, fler män än kvinnor, däremot är mörkertalet stort och man misstänker att nästan lika många bär på sjukdomen utan att veta om det eller söka hjälp. Att vara kvinna med flimmer innebär en särskild risk eftersom kvinnor löper dubbelt så hög risk att få en stroke som följd av sitt flimmer. ”Att gå med ett obehandlat flimmer är som att gå omkring med en tickande bomb” menar läkarna och vill att medvetenheten kring förmaksflimmer och stroke ökar och att fler får behandling.
Snabbfakta om förmaksflimmer
|
Källor:
hjart-lungfonden.se
SBU: Förmaksflimmer – förekomst och risk för stroke 2013
Trots att kvinnor med förmaksflimmer löper högre risk att drabbas av en livshotande stroke, är underbehandlingen betydligt större bland kvinnor jämfört med män. Om rätt behandling sattes in i tid skulle två tredjedelar av alla flimmerpatienter undgå stroke – den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Idag får bara hälften rätt behandling.
– Det är det tydligaste exemplet på medicinsk underbehandling i Sverige i dag, menar Mårten Rosenqvist professor i kardiologi vid Danderyds sjukhus.
En svensk studie från 2012 visar att kvinnor med förmaksflimmer löper dubbelt så stor risk att drabbas av följdsjukdomar som stroke [i]. Samma forskarteam konstaterar i den senaste SBU rapporten [ii] att kvinnor med flimmer särskilt borde uppmärksammas eftersom de dels löper högre risk för stroke, samtidigt som man konstaterar att bara 37 procent får blodförtunnande medicin som förebygger blodpropp i hjärnan, det vill säga stroke.
– Vi vet att det i vissa fall räcker att behandla tolv patienter med blodförtunnande medicin för att förhindra ett strokefall per år, säger Mårten Rosenqvist.
Varje år får cirka 6 000 personer stroke som en följd av förmaksflimmer. Oregelbunden hjärtrytm kan leda till ett sämre blodflöde och risk för att levrat blod bildas. När blodproppen pumpas ut i kroppen och når hjärnan kan den orsaka en hjärninfarkt eller stroke. Risken ökar med åldern, var tredje man i 75-årsåldern riskerar att få stroke, för kvinnor i samma ålder är risken dubbelt så stor. [iii] Den siffran skulle kunna mer än halveras om man satte in behandling i tid, enligt Mårten Rosenqvist.
– Att gå omkring med obehandlat flimmer kan liknas vid att bära på en tickande bomb.
Orsakerna till underbehandlingen är flera. Det handlar både om att patienterna själva undviker att ta blodförtunnande medicin eftersom de är rädda för biverkningar. Men även inom vården finns en osäkerhet kring vilka patienter som behöver behandling och det starka sambandet mellan flimmer och stroke, menar Mårten Rosenqvist.
– Vi behöver öka kunskapen i samhället om risken med att gå med obehandlat flimmer.
Ett av de äldsta preparaten i det här sammanhanget, Waran, kräver regelbunden och noggrann kontroll av medicinsk personal. Idag finns flera nya preparat på marknaden som inte kräver samma kontroll; Pradaxa, Xarelto och Eliquis.
Förmaksflimmer kallas ibland för en folksjukdom eftersom det är den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat. Cirka 220 000 svenskar har idag känt flimmer. Ytterligare cirka 100 000 beräknas ha oupptäckt eller tyst flimmer, båda grupperna löper lika stor risk för stroke. Just nu pågår en stor studie, Stroke Stop, där ett stort antal 75- och 76 åringar får läsa av sitt EKG två gånger om dagen i två veckor. Avläsningen kan göras hemma med ett så kallat tum-EKG och värdet skickas vidare via mobilen.
– Vi kan redan se att mellan fem till åtta procent lever med flimmer utan att veta om det, konstaterar Mårten Rosenqvist. Syftet är att hitta riskpatienterna i förtid och kunna erbjuda behandling som minskar strokerisken. Den som överlever en stroke får ofta räkna med en lång konvalescens med funktionsnedsättningar som förlamning och talsvårigheter som följd.
– Att förebygga stroke är att spara både på mänskligt lidande och samhällets resurser, avslutar Mårten Rosenqvist.
Källor:
[i] Friberg L et al. BMJ 2012:344:e 3522.
[ii] SBU: Förmaksflimmer – förekomst och risk för stroke 2013
[iii] Friberg L et al. BMJ 2012:344:e 3522.
www.hjart-lungfonden.se
När Gerd Lilljha konstaterade att hon hade förmaksflimmer fick hon också veta att hon måste leva med ständiga kontroller och blodförtunnande medicin för att undvika stroke och en för tidig död. När hon trots det drabbades av stroke var hennes räddning att hon snabbt fick hjälp. Idag har hon hittat en medicin och en livsstil som gör att hon kan leva det liv hon vill fullt ut.
– Jag har trots allt haft tur, säger Gerd och uppmanar: Ta ditt hjärta på allvar! Vänta inte med att söka hjälp om något känns konstigt, det kan bli ödesdigert.
Begreppet många bollar i luften är en underdrift vad gäller Gerd. Periodvis har hon arbetat många och långa timmar i sin egen catering-verksamhet och dessutom haft andra jobb vid sidan om. Idag är Gerd en pigg och nöjd 76-åring som nöjer sig med att föda upp hundar och jobba som hundfrissa. Livet har gått in i en lugnare lunk och så även hennes hjärta.
– Jag borde ha tagit min hälsa på större allvar redan för trettio år sedan konstaterar hon. Gerd var van vid att hjärtat slog oregelbundet men att det brukade ge med sig om hon skippade kaffet.
– Mamma var likadan så därför tyckte jag inte det var så märkvärdigt, säger hon.
Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till rytmrubbning i hjärtat, så vanlig att man kan tala om en folksjukdom främst bland äldre. När Gerd till sist fick sin diagnos förstod hon att som kvinna och flimmerpatient var i riskzonen för stroke, en blodpropp i hjärnan. I förebyggande syfte skrev läkarna ut Waran, som motverkar proppbildning i blodet, men medicinen passade inte Gerd.
– Jag var tvungen att gå på ständiga kontroller och det kändes liksom otäckt i kroppen, säger hon. Dessutom såg jag hur min mamma, som också åt Waran, var nära att dö av inre blödningar efter att ha fått en bildörr i magen.
Gerd klagade hos läkarna men vågade inte ta risken att lägga av med medicineringen. Nästa flimmerkänning höll i sig flera dygn och Gerds granne, som också var läkare, övertalade henne att åka in till sjukhuset
– De lade in mig direkt och jag fick mediciner som fick ordning på hjärtrytmen och nu beslöt man om ett uppehåll i Waranbehandlingen, berättar Gerd Lilljha.
Bara ett par dagar senare var stroken ett faktum. Tack vare att hon kände igen symptomen kom hon snabbt till sjukhuset.
– Jag var hemma och lagade middag, allt var som vanligt när jag plötsligt kände att något var fel. Jag blev ostadig, fick svårt att prata. Stroken ledde till förlamning på höger sida och det blev svårt att klara vardagen. Trots det föredrog Gerd att åka hem snarare än att delta i det rehabprogram som sjukhuset erbjöd.
– Jag har en stor trädgård som måste tas omhand, så jag rehabiliterade mig hemma i min trädgård. För varje dag kände Gerd hur styrkan återvände, och en tid efter blev hon erbjuden att delta i en studie för att testa en ny blodförtunnande medicin, Pradaxa.
– Jag tackade ja direkt och det har jag aldrig ångrat, berättar Gerd.
Fördelarna med den nya medicinen var flera, men det var främst att det gav ett motsvarande skydd med färre biverkningar och att det var enkelt att ta hemma som gjorde att Gerd valde att fortsätta med Pradaxa. Idag hör hon till dem som ätit medicinen under längst tid i Sverige.
– Jämfört med de ständiga kontrollerna varje vecka räcker det nu med någon gång per år. Tidigare måste jag också vara försiktig med vissa grönsaker och bär för att inte störa medicineringen. Numera kan jag ta ett glas vin och frossa i jordgubbar utan att bekymra mig, kort sagt jag känner mig trygg att leva det liv jag vill leva idag, avslutar Gerd.
Hjärtat slår ojämnt och snabbt, det fladdrar i bröstet. Du blir andfådd vid minsta ansträngning och pulsen går upp. Det kan vara en signal om att du kanske behöver förbättra konditionen, men det kan också vara ett symptom på en åkomma som är så vanlig idag att man talar om en folksjukdom; förmaksflimmer. Så mycket som var fjärde person över fyrtio kan drabbas av förmaksflimmer och många kan leva med sjukdomen utan att veta om det, så kallat tyst flimmer. Tord Juhlin är en av de läkare som arbetar för att öka kunskapen om flimmer och för vikten av att söka hjälp i tid.
– Förmaksflimmer har kommit i skymundan och nedprioriterats framför andra hjärtåkommor. Många flimmerpatienter har fått vänta länge på att få hjälp och får inte den behandling de behöver. Det vill vi ändra på, säger Tord Juhlin som är överläkare på flimmermottagningen i Malmö. Han var en av initiativtagarna till att starta upp en specialmottagning för just den patientgruppen år 2000 och då var mottagningen först i sitt slag. Idag har intresset och medvetenheten kring sjukdomen spritt sig och det finns ett tjugotal mottagningar i Sverige där patienter med flimmer kan få hjälp med råd och behandling.
– Tanken är att patienterna ska ingå i en vårdkedja. Vi släpper dem inte utan att både vi och de ska veta vad som händer, vilken behandling de får och alternativ som finns, säger Charlotte Granbom som är specialiserad flimmersjuksköterska.
Även om vården och medvetenheten kring flimmer och eventuella risker med sjukdomen förbättras så finns det mer att göra menar Tord Juhlin. Det starka sambandet mellan flimmer och stroke är en anledning att ta sjukdomen på allvar. Trots det ser man att endast hälften av personer med flimmer medicinerar för att förebygga stroke och sämst är det bland kvinnor med flimmer, en grupp som löper extra stor risk att drabbas av stroke.
– Vid akuta symptom ska du söka akut sjukhusvård och vid lindriga besvär, kontakta primärvården och låt din husläkare undersöka dig, råder Tord Juhlin. Det kan också vara klokt att själv läsa på och ta reda på olika behandlingsalternativ om du misstänker att du har sjukdomen.
Vanliga symptom vid förmaksflimmer:
En flimmerattack kan utlösas av:
Olika typer av förmaksflimmer:
|
Källor:
www.hjart-lungfonden.se
www.1177.se
Prio i vården nr 2 2012
