Meny
Graviditet och förlossning är de vanligaste orsakerna till att kvinnor drabbas av ansträngningsinkontinens. Muskler och bindväv i bäckenbotten blir helt enkelt försvagade och övertänjda av den stora påfrestning det innebär att bära och föda ett bar. Urinröret får dåligt stöd och då kan kiss lätt sippra ut när man lyfter springer eller hostar.
Övervikt, långvarig förstoppning, ärftlighet och kroniska luftrörssjukdomar kan bidra till att besvären förvärras. Rökare med kronisk luftrörskatarr kan drabbas av läckage på grund av den ständiga hostan som anstränger bäckenbottenmuskulaturen
Strålbehandling mot underlivet kan också vara en möjlig anledning till ansträngningsinkontinens, liksom någon neurologisk sjukdom, men oftast är orsaken okänd. Diabetes och demens kan öka risken för överaktiv blåsa.
Eftersom många inte söker vård för läckage är det svårt att ge exakta siffror. Men man räknar med att var 10:e kvinna i Sverige har problem. Vissa undersökningar tyder på att ända upp till 17 procent av alla kvinnor lider av urininkontinens. Vad man vet är att förekomsten ökar med stigande ålder. Ungefär 2 procent drabbas vid 20 års ålder. Därefter ökar kurvan långsamt för att till sista landa på 25 procent vid 85 års ålder.
Njurarna filtrerar bort avfallsprodukter och producerar urin som lagras i urinblåsan. När blåsan blir full sänder nervtrådar i blåsväggen signaler till hjärnan som säger att du behöver kissa. När du sen sitter på toaletten skickar hjärnan en impuls till blåsväggen att dra ihop sig. Samtidigt säger den åt ringmuskeln som omger urinröret att slappna av för att släppa ut urinen.
Genom att klämma ihop slutmuskeln kan vi alltså vänta ett tag med att kissa. Men ringmuskeln kan inte kämpa emot hur länge som helst. När blåsan blir sprängfylld börjar kraftiga muskelsammandragningar i blåsan och då ger även den starkaste muskelsammandragning upp.
Det är olika för olika individer. I regel blir det 2-4 deciliter per gång. Under 24 timmar produceras normalt 1,5-2 liter kiss, och de flesta tömmer blåsan mellan 4-8 gånger per dygn.
Mängden urin beror också på vår vätskebalans, människor äter och dricker olika mycket. Men man släpper också olika mycket ifrån sig genom svettningar, utanandningsluft etc. Kroppen har via törsten en utmärkt förmåga att reglera hur mycket vi dricker. Bara i extrema situationer som vid hård fysisk träning, stark hetta eller feber behöver vi medvetet dricka extra i förebyggande syfte. Det är en utbredd missuppfattning att det är speciellt nyttigt att dricka stora mängder vätska. Resultatet blir bara ett ständigt behov av att springa på toaletten och kissa, det vill säga samma symptom som vid överaktiv blåsa.
Ja, enligt världshälsoorganisationens definition är inkontinens en sjukdom. Men man ska vara observant på att det också kan vara en signal på någon annan åkomma som kan kräva behandling, som till exempel myom, framfall, diabetes eller olika neurologiska sjukdomar. Östrogenbrist hos kvinnor kan också bidra till överaktiv blåsa.
Urinvägsinfektion kan påminna om en överaktiv blåsa eftersom man måste kissa titt som tätt. Men i motsats till överaktiv blåsa svider det oftast när man kissar och det är vanligt att det bara är ett par droppar som tränger ut. Vid överaktiv blåsa kommer besvären smygande – vid urinvägsinfektion kommer de akut.
Det viktigaste är att ta reda på hur just du har det. Det är din uppfattning som ska styra behandlingen. Ofta får du fylla i ett frågeformulär för att avgöra vad dina problem beror på och hur de påverkar din vardag. Vilka läkemedel tar du, när och hur läcker det, känner du när blåsan är full, eller kommer det som en blixt från en klar himmel?
På kvinnor brukar man ofta göra en gynekologisk undersökning och ibland utförs också en enkel neurologisk kontroll för att utesluta andra, bakomliggande orsaker till läckaget. Men får också lämna urinprov för att utesluta en urinvägsinfektion.
För att få en tydligare bild av sina besvär kan man också få i uppgift att föra dagbok över sina besvär, en så kallad miktionslista. Här antecknas varje tömning av blåsan, hur ofta och hur mycket du dricker och om det varit något läckage. Ibland förekommer också vägning av binda för att konstatera hur omfattande läckaget är.
Det finns engångs- och flergångsskydd som är speciellt anpassade för att suga upp stora mängder kiss utan obehaglig lukt. Skydden påminner om dambindor i utseende och storlek. Skydden löser ju inte grundproblemet med inkontinensbesvären men de är ett viktigt komplement. Distriktssköterskan hjälper till att prova ut rätt sort.
Det finns också inlägg som kan placeras i slidan för att fungera som bäckenstödjare. Dessa har visat sig vara effektiva i vissa fall av ansträngningsinkontinens.
Eftersom orsakerna till läckagen är många finns det också flera självhjälpsmetoder. För dig som läcker när du gympar eller skrattar är Susanne Lanefeldts gamla stridsrop likvärdigt med Tio Guds bud. Knipmetoden går ut på att förbättra styrkan och uthålligheten i muskulaturen, träna upp muskelmassan samt att öva upp samspelet mellan nerver och muskler. På så sätt ökar stängningstrycket i urinröret så att man kan hålla tätt. Tala med din distriktssköterska, med en barnmorska eller din gynekolog. De kan hjälpa dig med ett effektivt träningsprogram.
Det finns också små kulor eller koner med olika tyngd att köpa på apoteket. Dessa vikter förs upp i slidanför att göra knipövningarna ännu effektivare. När man lyckats hålla kulornas kvar har man aktiverat rätt muskler.
Knipövningar har verkligen god effekt vid ansträngningsinkontinens och resultaten brukar märkas redan efter några veckor. Upp till 75 procent av alla drabbade brukar bli bättre av träningen.
Myt: det är helt oundvikligt när man blir äldre
Nej, läckage är inte en naturlig del av åldrandet. Det kan finnas många orsaker, som till exempel uttänjd bäckenbottenmuskulatur eller neurologiska sjukdomar.
Myt: det finns ingen hjälp att få
Det finns mycket effektiv medicin mot överaktiv blåsa och det finns metoder att avhjälpa hopp- och hostläckage. Prata med din läkare så får du hjälp.
Myt: inkontinens drabbar bara gamla damer
Fel, besvären drabbar alla, gamla som unga, män som kvinnor.
Myt: blöjor är det enda alternativet när man inte kan hålla tätt
Blöjor löser inte huvudproblemet. För vissa kan det kännas så förnedrande att det orsakar depression.
Myt: det är helt normalt att kissa 12 gånger per dag
De flesta kissar 4-8 gånger per dag. Måste du kissa oftare kan det vara dags att uppsöka vårdcentralen för att få hjälp.
