Meny
Alla vet att klimakteriet innebär värmevallningar och häftiga svettningar. Men vet du vad som händer med din hjärna?
Det finns många mentala effekter av klimakteriet – som gör att du känner det som att du har ludd i huvudet. Plötsligt hittar du inte till din dotter som bott på samma ställe i åratal, du glömmer bankomatkortskoden och portkoden till jobbet är som bortblåst.
Är det normalt att känna så?
Östrogenhalten börjar sjunka under den postmenopausala perioden, den gradvisa övergången från menstruation till menopaus som vanligen startar i 45 årsåldern.
De fysiska klimakteriesymptomen är välkända men ny forskning visar att det också händer en hel del i hjärnan.
Förändringar i östrogenhalten kan ha stor effekt på minnet, talet och många fler hjärnfunktioner som humör och känslor.
För vissa kan klimakteriet innebära så stora problem att de får svårt att klara sitt jobb, de glömmer vad de ska göra från minut till minut och upprepar saker de redan sagt tio gånger.
Det är ingen charmig kombination med häftiga svettningar och värmevallning.
Ordet klimakterium betyder dessutom kritisk fas.
När östrogennivån faller under klimakteriet för det med sig att också endorfinnivån i kroppen minskar. Det är inte bra eftersom endorfinet har en mängd viktiga uppgifter, bland annat som motvikt till stresshormonet adrenalin. Tillskott av östrogen kan bli räddningen.
Det har nu också bevisats att kvinnor som tar hormontillskott löper mindre risk att drabbas av Alzheimer. En amerikansk studie visar att blodgenomströmningen i hjärnan ökar dramatiskt när kroppen får östrogen. Det leder till bättre korttidsminne, snabbare tankeförmåga och större förmåga att uppfatta vad folk säger och att själv prata. Östrogenet skyddar viktiga hjärnceller från att förstöras i åldrandeprocessen.
Du är bara att gratulera om du sent kom in i klimakteriet.
En brittisk studie har visat att intelligenta kvinnor genomgår klimakteriet betydligt senare i livet än de som är mindre smarta. Forskarna tror att det beror på högre halter av östrogen funnits redan som barn.
Försök att lära dig någonting nytt: Hjärnan mår bra av om du anstränger dig för att klara av något komplicerat. Gå med i en läsgrupp, lär dig ett nytt dataprogram eller ett nytt språk.
Motionera oftare: Regelbunden motion ökar kapaciteten i hjärnan och kroppens kärlsystem. Det förbättrar syresättningen och nervernas tillväxtfaktor vilket stimulerar tillväxten av nya hjärnceller.
Träna din koordination: För att träna upp din förmåga att koordinera och få balans testa taiji, yoga, lär dig ett nytt instrument eller hantverk
Ät hälsosamt: Att hoppa över frukosten påverkar minnet och den mentala förmågan. Försök hellre att äta lite men ofta, och ät en varierad kost med färsk frukt, grönsaker och fleromättat fett.
Lär dig hantera stress: Höga halter av stresshormoner har visat sig påverka minnet. Lär dig att koppla av med hjälp av andningsövningar och försök att ta det lugnare.
Håll dina begränsningar: Övningarna i att förbättra minnet hjälper, men det går inte bara att tänka på att inte glömma bort saker. Skriv listor och lär dig olika tekniker för att minnas saker och ting.
