Hjärtinfarkt – Sjukdomen läkarna missar

Ur Det Bästa, februari 2008

Av Annelie Hedlund

Tror du att det bara är män som drabbas av hjärtinfarkt? Då är det hög tid att tänka om.

En dag i februari för fem år sedan var den då 39-åriga Ninni Eriksson, som utbildade sig till sjuksköterska, på hembesök hos en patient. Helt plötsligt kände hon sig yr, blev kall­svettig och var tvungen att lägga sig ner på golvet. Då kom smärtan. Den kändes som en knytnäve i bröstet.

"Även om det gjorde fruktansvärt ont försökte jag intala mig själv att inte vara sjåpig. Jag tänkte att jag måste skärpa mig, inte ligga på golvet och vara sjuk", säger Ninni. Men smärtan var svår och hon var tvungen att ringa larmcentralen.

Det tog en bra stund innan ambulansen kom eftersom läget inte bedömdes vara akut, men väl på plats insåg ambulansmännen allvaret och körde henne till hjärtintensiven på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Där konstaterades att hon hade fått en hjärt­infarkt. Ninni blev väldigt förvånad.

"Jag är inte överviktig", säger hon. "Jag har aldrig rökt, har inte diabetes och har inga hjärtinfarkter i släkten."

Däremot hade hon gått igenom en svår skilsmässa och pluggade stenhårt för att bli sjuksköterska. "Jag ville bevisa att jag var en människa som klarade allt."

Omkring 17 000 hjärtinfarkter drab­bar kvinnor i Sverige varje år. Länge har man trott att det är en sjukdom som främst drabbar män, men det är inte sant. Faktum är att hjärt­infarkt är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor här i landet; mellan 5 000 och 6 000 dör av det varje år. Kvinnor drabbas oftare av hjärtinfarkt än av bröstcancer.

Trots det är könsskillnaderna inom hjärtsjukvården fortfarande stor. Elisabeth Perers Nyberg, överläkare på kardiologen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har under fyra års tid studerat 1 744 patienter som passerat hjärtintensiven. Enligt studien, som publicerades förra året, får kvinnor i regel vänta längre än män på akuten innan de kommer till intensiven. "Väl där behandlas dock kvinnorna lika bra som män på Sahlgrenska sjukhuset", säger Elisabeth Perers Nyberg.

Diffusa symptom

En orsak till att kvinnor får vänta längre på akuten kan vara att kvinnors symptom är annorlunda och ofta diffusare, vilket gör att läkarna i förs­ta hand inte misstänker en hjärtinfarkt. De klassiska symptomen, särskilt för män, är en stark smärta mitt i bröstet. Smärtan kan stråla ut i armarna, särskilt den vänstra, upp i halsen och ut i käken och varar minst 15 till 20 minuter.

Kvinnor kan däremot känna smärta i ryggen, käkarna, underlivet eller magen. Hjärtklappning, kallsvett och blekhet är andra symptom. De kan också bli andfådda och känna sig trötta och må allmänt dåligt.
Lotta Nissblad är undersköterska och bosatt i Alingsås. En söndags­eftermiddag 1998 hemma i radhuset började hon känna sig olustig.
"Jag fick ont i bröstet, men visste inte var smärtan kom ifrån, den strålade ut i armar och hals. Jag blev rädd och började kallsvettas."

Att det kunde vara en hjärtinfarkt slog henne inte alls, hon var ju bara 34 år. Lotta kördes till akuten. Där tog läkaren ett EKG som visade sig vara normalt. Lotta fick fyra Voltaren och skickades hem.

Väl hemma blev hon sämre och orkade ingenting. Det gjorde ont i bröstet så fort hon andades. När smärtan inte gav med sig efter några veckor beställde hon en tid på sin vårdcentral. "Ett nytt EKG visade att hjärtat inte var bra", berättar Lotta. "Då fick jag göra en kranskärlsröntgen som visade att jag hade haft en hjärt­infarkt."

Stora könsskillnader

"Kvinnors hjärtan är biologiskt annorlunda än mäns", berättar Karin Schenck-Gustafsson, professor i kardiologi och överläkare vid hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Kvinnor har allmänt högre puls än män. Kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med näring och syre är mindre hos kvinnor än hos män, vilket kan betyda att kvinnor har större benägenhet att få spasm (kramp) i kärlen. Hjärtat väger också mindre hos kvinnor och de elektriska banorna i hjärtat reagerar olika för kvinnligt och manligt könshormon, vilket gör att kvinnor och män har olika förekomst av rytmrubbningar.

Generellt är riskfaktorerna för hjärtinfarkt desamma för både män och kvinnor, det vill säga högt blod­tryck, blodfettsrubbning, stress, rökning, diabetes, övervikt, för lite motion och för lite frukt och grönsaker. De individuella faktorernas inverkan kan dock se helt annorlunda ut hos kvinnor. Till exempel så är vissa blodfettsrubbningar, som lågt HDL (det goda kolesterolet), farligare för kvinnor än för män. Faktorer som högt blodtryck eller diabetes under graviditeten, för tidigt klimakterium eller cystor på äggstockarna ökar också risken för hjärt-kärlproblem hos kvinnor. 

"Eftersom diagnostiken av olika sorters hjärtsjukdomar kan skilja så mycket mellan könen är det viktigt att den behandlande läkaren ­tänker på detta", påpekar Karin Schenck-Gustafsson. Det betyder att om en kvinna går till sin husläkare, genomgår tester och fortfarande inte mår bra, måste hon be om fler undersökningar och gärna remiss till en specialist.

När Lotta Nissblad fick sin hjärtinfarkt förklarade läkarna att det berodde på ärftliga faktorer. Hon var även i riskzonen.

"Jag rökte för mycket, vägde för mycket och hade för höga blodfetter. Dessutom gick jag igenom en svår separation", berättar hon.

Efter att läkarna konstaterat att Lotta hade haft en hjärtinfarkt fick hon göra en så kallad ballongvidg­ning, men kärlets förträngning var för stor. Till slut var hon tvungen att genomgå en bypassoperation.

Ta symptomen på allvar

När någon drabbas av hjärtinfarkt är snabb behandling skillnaden mellan liv och död. Ju längre tiden går, desto fler muskelceller hinner dö, vilket gör infarkten större. Det är viktigt att själv inse allvaret och inte tveka att ringa efter hjälp. Studien vid Sahlgrenska sjukhuset visar att kvinnor väntar längre än män med att söka hjälp när de får bröstsmärtor. Endast 11 procent av kvinnorna kommer till akuten inom en timme jämfört med 16 procent av männen. En annan studie utförd vid Linköpings Universitetssjukhus visar att det tar 27 minuter längre tid innan en kvinna kommer till akuten från första symptomet jämfört med en man.

"Kvinnor är mer rädda om mannens hjärta än sitt eget", säger Elisabeth Perers Nyberg. "De vill inte vara till besvär och låter omsorgen om hus och hem gå i första hand."

Lotta Nissblad fick en andra hjärt­infarkt för två år sedan. Denna gång insåg hon att det var en infarkt, men förstod ändå inte allvaret och valde att själv köra till akuten. När hon skickades vidare med ambulans till Göteborg med blåljus bad hon att de skulle åka hem med henne i stället. "Jag ville inte lämna barnen och bli inlagd på sjukhus", berättar hon.

Men även akutpersonalen kan ha svårt att tolka en kvinnas symptom. Karin Schenck-Gustafsson berättar i boken Kvinnohjärtan: hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor (Studentlitteratur, Lund 2003) om en ambulansstudie på kvinnor. När de ringde efter hjälp bedömde vårdpersonalen oftare kvinnorna som mindre akuta fall än männen. Så lite som 18 procent av kvinnorna med bröstsmärtor fick högsta prioritet.
Anna Nergårdh är verksamhets­chef på kardiologen på Södersjukhuset i Stockholm. Hon berättar att de flesta patienter som kommer in med akut hjärtinfarkt får genomgå en ballongvidgning av kranskärlen. Enligt henne känner personalen inom hjärtsjukvården till de kvinnliga symptomen på hjärtinfarkt, en kunskap som dock måste föras vidare till vårdcentraler och ambulanspersonal. Hon tror att medvetenheten ökar. I dag ingår det i grundutbildningen för läkare och målet är att det ska göra det för alla som utbildar sig inom vården.

Vid Karolinska universitetssjukhuset är personalen också medveten om kvinnors symptom. Där finns en speciell handlingsplan så att alla vet vad som ska göras, man tar alltid EKG och olika blodprover.

Nya forskningsrön

I dag börjar man också förstå vikten av forskning på området. Karin Schenck-Gustafsson, som även är grundare av och chef vid Centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet, forskar om skillnader mellan kvinnor och män när det gäller hälsa och sjukdomar. Kvinnor ska inte alltid ha samma behandling som män, menar hon. De kan till exempel få för mycket blödningskomplikationer av proppupplösande behandlingar. Låga doser acetylsalicylsyra (så låga som 75 mg) skyddar friska kvinnor mot stroke och friska män mot hjärt­infarkt. Tidigare trodde man också att ett tillskott av östrogen till kvinnor efter klimakteriet skyddade mot hjärtinfarkt, men det stämmer inte. I stället ökar det risken för blodpropp och bröstcancer.
Och forskningen går framåt. Nu har ett forskarlag vid Karolinska Institutet upptäckt hur åderförkalkning, som är en av orsakerna till hjärt­infarkt, kan stoppas. Tanken är att ta fram ett vaccin som kan skydda mot både hjärtinfarkt och slaganfall. De har även upptäckt en speciell hjärtgen som bara åstadkommer hjärtinfarkt hos kvinnor, kopplad till immunologiska faktorer.

Återhämtning

Efter sina båda hjärtinfarkter försökte Lotta Nissblad skaffa nya vanor. Hon slutade röka och fick hjälp med träning och gymnastik. "Men motionen kändes mest som husmorsgymnastik. Jag var i en grupp bland äldre män, och hade behövt träning som var mer anpassad till mig. Då hade jag känt mig mer motiverad."

Även när det gäller rehabiliteringen har man traditionellt utgått från männens behov, bekräftar Karin Schenck-Gustafsson. I fem år har hon varit ledare för ett rehabiliteringsprogram, Saltsjöbadenprojektet, utformat för kvinnor. "Det är viktigt att kvinnor stöttar och hjälper varandra", säger hon. "I mitt program har kvinnor träffat andra i samma situation och fått vänner för livet."

Ninni Erikssons hjärtinfarkt orsakades av stress. I början var det svårt att acceptera att hon hade haft en infarkt, men i dag tar hon det lugnare. Fortfarande arbetar hon som sjuksköterska och åker ibland till Norge och jobbar.

"Men inte lika ofta, och då för att kunna unna mig lite ’lyx’ här hemma. Nu tänker jag mer på att njuta av tillvaron", avslutar Ninni.

Vad har Karin Schenck-Gustafsson för förhoppningar om jämlikhet inom hjärtvården? Könsskillnaderna måste synliggöras redan i utbildningen, menar hon. Först då kan man bryta traditionen och inse att hjärtinfarkt inte bara är en manlig sjukdom. Därför är kunskap så viktigt.

"Fortfarande återstår mycket arbete, men vi har kommit en bra bit på väg. Det är viktigt att ha en framtidstro och att vara optimistisk", avslutar Karin Schenck-Gustafsson.