Meny
Men vad ska vi göra? Och hur ska vi göra när vi drunknar i alla tillrop från träningsentusiaster. Vi bad Marjut Sohlman-Carlström, specialist i ortopedi och överläkare om råd och om vad som krävs för att nå effekt på hälsan.
De flesta av oss känner till det naturliga och nödvändiga behovet av att regelbundet röra på sig och träna på ett eller annat sätt. Men vad menar vi med detta egentligen? För vissa är det en självklarhet, men för andra kan det innebära att man går med någon typ av skuldkänsla över att aldrig riktigt nå upp till den mediala och relativt utbredda idealbilden av att vara en hälsosam och lyckad individ. Det finns det några begrepp att relatera till och fundera över:
• Träning
• Motionera
• Röra på sig
• Bli svettig
• Bli anfådd
• Anpassad träning
Träning kan låta ambitiöst och jobbigt. Som om begreppet innebär en lägstanivå av tuffa gym-pass fem dagar i veckan år ut och år in.
Uttrycket ”motionera” ger däremot känslan av lite avslappnad flexibilitet, något som de flesta kan klara och få in i livskalendern utan krav på särskild utrustning och strikta tider. Men vad är skillnaden? Socialstyrelsen rekommenderar idag lågintensiv träning 150 minuter i veckan plus att man bör styrketräna och balansträna om man är 50 +. Detta kommer troligen från vetenskapliga och omfattande, ofta amerikanska studier, vilket i sig borgar för tillförlitlighet och är då något som kan uppfattas ligga nära någon typ av sanning. Så här är det och så ska det vara. De flesta vill nog gärna inte avvika för mycket från den sanningen och därmed kan det vara lätt att utveckla en inre stress över en upplevd otillräcklighet.
Det är viktigt att röra på sig
Självklart är det viktigt att röra på sig. Gärna så man blir lite svettig och andfådd och med rörelser, belastning och intensitet som är anpassade för just dig. Det är skillnad på lämplighet beroende på ålder, kön, tidigare aktiviteter med mera. Har du artros i knäna, kan du om sjukdomen är lindrig, promenera. Får du ont, ska du cykla, t.ex. på motionscykel. Principen för ”anpassning till just dig” vill jag påstå gäller för all motion och alla sjukdomar.
Om du är osäker, exempelvis vid artrosbesvär, KOL eller hjärtflimmer så bör du ta hjälp i frågan. Det finns många yrkesutövare att kontakta, som fysioterapeuter, naprapater, kiropraktorer, massörer och osteopater, men hur hitta vem att att vända sig till? Läkarkåren skriver gärna en remiss men sedan lämnas ansvaret till dig själv. Hur ska man veta vem man ska söka till? Inte så lätt alla gånger. Att på egen hand finna rätt terapeut för just min åkomma kan vara riktigt jobbigt och därmed ett hinder för att komma igång eller motionera på ett adekvat sätt.
Enklaste tipset som jag kan ge att man skall vara rak och fråga terapeuten man bokar, ”är du duktig på fotproblem eller ryggåkommor? Eller ”jag har hjärtflimmer, kan du hjälpa mig med ett träningsprogram”?
Träna inte om du får ont, ta det lagom
Grundregeln är att man inte ska träna eller motionera om du har eller får ont. Har du ont i ryggen så kanske du inte ska göra långa yogatöjningar. Om du har ont i axlarna eller nacken så undvik att ha vikter i händerna och slänga med. Har du varit på ett gympapass och får ont på kvällen så måste du även fundera över vad det var under passet som kan ha orsakat smärtan. Tro det eller ej, men det svåraste i detta ”lagomland” är att röra på sig lagom – de flesta motionerar för lite och blir sjuka, alternativt skadar sig på grund av svag fysik, eller tränar för hårt eller för mycket och får överbelastningar och förslitningsskador. Ibland jämför jag kroppen med en bil. Den behöver underhåll, puts och service och då går du naturligtvis till rätt märkesverkstad – inte till en Volvoverkstad om du har en Saab. Stå på dig och ställ frågor som ”är du duktig på att hjälpa onda axlar? ”, ” kan du rekommendera någon?”. Byt terapeut om det inte fungerar!
All träning måste anpassas till individen
Sammanfattningsvis; all träning måste anpassas till individen. Den motion man utövar måste vara lustfylld, annars slutar du om det känns tråkigt och mentalt belastande. Gillar du inte alls att röra på dig? Försök då finna en form som tar bort lite fokus på själva rörelserna. Som promenader där du kan njuta av stadens arkitektur eller naturens skönhet, eller helt enkelt samtalet med din kompis, om du får med dig någon. Köp en motionscykel och ställ den framför tv:n – då går det betydligt lättare. Svamp- och bärplockning ger motion, men fo-kuserar på annat än själva kroppsrörelsen och är skonsamt, men ger effekt ändå. Du hittar säkert något som passar just dig. Att variera över året är också bra. Sommartid är det lättare än annars.
Beprövade tricks och små medel
Gamla beprövade tricks är heller inte att för-ringa. Använd is på kvällen om du har ömt knä eller fot, kökshandduk först, sedan påse med frysvaror, du har säkert grönsaker eller fruktpåsar i din frys som man kan tejpa runt det onda.
Låt den sitta så länge som möjligt. Ta fram dina gamla benvärmare från 80-talet eller klipp av tår-na på en gammal raggsocka. Sov med den över t.ex. armbåge eller fotled. Under 80 procent av nätterna har du både händer och fötter utanför täcket. Värmen är viktig för lederna och vi slipper mycket molvärk under natten med värmare runt leden eller värmekudde under lakanen. Det är trots allt så att det med ganska små medel går att få ett betydligt bättre allmäntill-stånd. Du behöver inte känna otillräcklighet på grund av media, offentliga institutioners eller andras uppfattning om vad som är mycket, lite, bra eller dåligt. Det är regelbundenheten och lustfylldheten som är avgörande.
Marjut Sohlman Carlström, M.D, MBA, ortoped och överläkare
