Meny
Rubriken låter dramatisk, men det är faktiskt sant. Det pågår ett krig i din kropp och fienden heter fria radikaler.
Fria radikaler är ett samlingsnamn för en grupp ämnen. Samtliga hyperreaktiva p.g.a. att de bär på en mycket reaktiv elektron. Fria radikaler reagerar med i stort sett allt de stöter på. Det blir våldsamma reaktioner som ställer till stor skada i kroppen. De flesta fria radikaler kommer från syre och kallas också ROS (radical oxygen species). Och hur konstigt det än låter, syre är ett gift. När vi säger att syre är en förutsättning för liv är det inte helt rätt. Det fanns liv på jorden långt innan syret uppkom i atmosfären. Istället fanns det och finns fortfarande en bakterie, cyanobakterien, som klarade av den s.k. fotosyntesen, d.v.s. fångade och lagrade solljus, som i sin tur behövs för att liv ska kunna existera. Den biprodukt som bildades i den processen var syre. Vi kan ju dagligen se hur frätande syre är, om vi tittar på ett stycke järn. Hur det genom syrepåverkan oxiderar och rostar. Det finns än idag bakterier som inte tål syre, strikta anaerober. Ett vardagsexempel på sådana är bifidobakterier som lever i vissa syrade mjölkprodukter.
Senare utvecklades livsformer som kunde leva i syre och vi människor är anpassade till ett liv med syre, men vi tar fortfarande skada av det.
Fria radikaler ökar oxidationen i kroppen och en alltför stor oxidation kan leda till en rad sjukdomar och för tidigt åldrande. Celldelningshastigheten i kroppen ökar och celldelning kan bara ske ett visst antal gånger under en livstid. De fria radikalerna förstör DNA, vår arvsmassa, och detta kan leda till cancer. Hjärt-kärlsjukdom är en annan risk vid stor mängd fria radikaler.
Även vårt immunförsvar producerar fria radikaler, men i detta fall är det av godo för att bekämpa inkräktande bakterier, virus och parasiter, och för att användas i genregleringen samt i kommunikationen mellan cellerna. Felet är att människor ofta har för mycket fria radikaler och för lite antioxidanter. För det är med antioxidanter som de fria radikalerna ska bekämpas!
Det finns kroppsegna antioxidanter, glutation. Glutation produceras i levern och har en oerhört viktig roll i leverns hårda arbete att bryta ner gifter och biprodukter från vår ämnesomsättning.
Men i övrigt får vi se till att tillsätta antioxidanter utifrån. Kraftfulla antioxidanter finns i alla regnbågens färger.
De ovanstående antioxidanterna kallas också för fytokemikalier (växtkemikalier) och är s.k. mikronäringsämnen och färgpigment. Ju mindre tillagade dessa antioxidanter är desto bättre. Stark uppvärmning ex. i mikrovågsugn eliminerar de flesta antioxidanter.
C-vitamin är en viktig antioxidant. Så passa på och ät apelsiner, kiwi, paprika och andra c-vitaminrika livsmedel så mycket du kan. Risken för överintag är nästan obefintlig. E-vitamin är en annan superbra antioxidant. Ett bra exempel är avokado, som dessutom ger dig rätt sorts fett, det enkelomättade. Betakaroten, ett förstadium till A-vitamin, men i motsats till ren A-vitamin som i höga doser är giftigt, är det som finns i morötter en nyttig antioxidant.
Selen är en mineral och antioxidant som endast mycket sparsamt förekommer i jordarna på våra breddgrader och därför inte kommer oss tillgodo via spannmål. Genom att äta skaldjur, fisk, kött, lever, njure och fågel eller ev. tillskott av selen i små mängder, förbättrar du dina chanser i ditt krig mot fria radikaler. Selen ingår även i kroppens egna antioxidantsystem, glutation.
Det finns andra tillskott att tillgå också. En av de bästa antioxidanter bland dem är alfa-liponsyra. Dess funktion är bl.a. att förbättra insulinkänsligheten, vilket motverkar diabetes typ 2, öka upptaget av C- och E- vitamin. Den skyddar också mot upptaget av kadmium, som är en giftig tungmetall, vilken lagras i människokroppen i lever och njurar innan det mycket långsamt utsöndras via urinen.
Men detta är viktigt att komma ihåg: Forskning visar att det allra bästa sättet att skydda sig mot fria radikaler är att inta olika antioxidanter d.v.s. det vi får i oss genom en bra kost, är kanske i lägre dosering än via tillskott, men det innehåller samtidigt ett betydligt större urval av de olika ämnen man behöver – bättre variation helt enkelt.
Att mäta hur bra ett visst livsmedel är i detta sammanhang har gjorts på många olika sätt. Den metod som bäst har stått sig är ORAC (oxygen radical absorbtion capacity). Metoden ger ett värde för antioxidantinnehåll i en rad olika livsmedel. Där kan man läsa att mörk choklad toppar listan överlägset. Sen kommer en rad olika frukter och grönsaker. Hela listan, som är hämtad från Pauluns näringscenters hemsida www.pnc.nu, kan du se här.
Slutligen, det finns sätt att mäta påverkan av fria radikaler Man kan mäta erytrocytskörheten eller den oxidativa stressen. Genom att ta ett blodprov och analysera detta i ett mikroskop kan man se vilka skador av fria radikaler som finns i blodet. Resultatet bedöms och vid svåra skador kan en koncentrerad antioxidantbehandling sättas in. Den mest beprövade av dessa behandlingar står professor Per-Arne Öckerman för. Läs mer om oxidativ stress-analys.
