Kulturaktiviteter gör oss friskare

”Om jag bara får ha hälsan…” Denna högst begripliga förhoppning står ofta överst på våra önskelistor. Men hälsa är så mycket mer än en fungerande kropp. Människan behöver också må bra på ett existentiellt plan och uppleva att tillvaron känns meningsfull. 

    

I mitt tidigare arbete som kultur- och idrottsminister blev kulturens betydelse för hälsan ett viktigt spår. Okontroversiellt var det inte, många inom kulturvärlden reagerade negativt på ”nyttospåret”. Även stora delar av läkarkåren hade invändningar och befarade att nödvändiga resurser skulle tas från den medicinska vården. Det hindrar inte att många kulturaktiviteter gör oss friskare. Intuitivt vet vi det. 

Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, var en av de forskare jag flera gånger talade med. Theorell har bland annat undersökt vad som händer i kroppen när vi musicerar och anser att kroppens förmåga att reparera sig själv är stor.

Körsång sänker stress

– Musiklyssnande har tydliga fysiologiska effekter. Vi har forskning på allt från hur körsång kan sänka stresshormoner i blodet till hur musik kan bidra till läkning hos strokepatienter samt lindra smärta och ångest när patienter vaknar upp ur operationer. 

Inom Karolinska Institutet (KI) bedrivs intressant forskning och institutet har en hemsida – ”Den kulturella hjärnan”– där nya rön, svenska och internationella, publiceras regelbundet.

– Vi behöver utveckla forskning i Sverige, anpassad till svenska förhållanden, för att mer ska hända, konstaterar professor Gunnar Bjursell som är knuten till kultur-och hälsa-arbetet på KI.  

Även han beklagar det motstånd och den misstänksamhet som fortfarande finns inom delar av läkarkåren och vården, men ser att detta motstånd minskar i takt med att studierna publiceras i ledande internationella medicinska tidskrifter. Dessa studier går också att finna på hemsidan (www.kulturellahjarnan.se) 

– Riktlinjerna måste också omsättas i utbildningarna, betonar Gunnar Bjursell. Inom vårdutbildningarna är det fortfarande ovanligt att man undervisar om kulturens betydelse för hälsan.

Trots motstånd händer det mycket positivt

Men visst börjar somligt hända, inte minst inom regionerna, eller landstingen som de hette förr.  I region Stockholm finns sedan en tid ett särskilt ”Kompetenscentrum för kultur och hälsa”, som presentar ny forskning men också ger konkreta exempel på beprövade aktiviteter knutna till film, teater, musik, slöjd, konst – och inte minst dans. 

Gruppen tonårsflickor som upplever stress, huvudvärk och lättare psykisk ohälsa växer. Med rörelseglädje och gemenskap, istället för prestation, har dans visat sig kunna förbättra deras hälsa. Metoden kallas ”Dans utan krav” och Region Stockholm har tagit fram en metodhandbok för kommuner som vill starta liknande grupper. 

– Anna Duberg vid Örebro universitet har grundat metoden och även följt de flickor som deltagit i dansverksamheten, berättar Ulrika Lindblad som är ansvarig för Stockholms Kompetenscentrum för kultur och hälsa. 

– Både medicinering och besök hos elevhälsan minskade och effekterna fanns kvar ett år efteråt. Metoden sprider sig nu över hela Sverige, berättar hon. 

Dansa för livet

• Helsingfors universitet har egen neurologisk forskning, som visar att dans påverkar hjärnan och kan bromsa demens. Dans aktiverar nämligen inte bara kroppen utan även hjärnan och verkar nå vårt medvetande på ett djupare plan än ord.  Dans används därför också med framgång vid vård av demens och Parkinsons sjukdom. Åtskilliga kliniska studier handlar om hur rytmisk musik hjälper Parkinson-sjuka att röra sig och hur musikterapi kan användas som tilläggsbehandling vid depressioner. Den medicinska förklaringen handlar bland annat om att halterna av oxytocin ökar i blodet, att hjärtrytmen blivit lugnare och därmed har stressen minskat.  

• Positiva minnen, som dofter och känslor, kan också vara läkande. Inom vården används ibland slöjd för att väcka minnen till liv hos äldre. Känslan av att ta i ull eller olika träslag ger associationer som går långt tillbaka i tiden.  Även här är det må bra-hormonet oxytocin som spelar roll.

• Och en brittisk långtidsstudie (The English longitudinal study of ageing, ELSA) visar att risken för äldre att drabbas av depression minskar med kulturupplevelser. Resultaten bygger på data från drygt 2 000 britter som följts under tio år. För äldre som tar del av film, teater eller museiutställningar, minst en gång i månaden, minskar risken för depression med 48 procent. För dem som regelbundet, men något mer sällan konsumerar kultur, minskar risken med 32 procent. Gott nog. 

• I region Jönköping finns ”Kultur på recept” med i den läkande verktygslådan för dem som är sjukskrivna för psykisk ohälsa, ospecificerad smärta, depression, ångest eller stress. Läkare skriver ut rekommendationer om att måla, dansa, sjunga, skriva eller promenera. Allt för att stärka det friska. Receptet kan bestå av sång i grupp, drama, dans, eget skapande som målning och drejning, men även att delta i stadsvandringar och konstutställningar. Verksamheten sker i mindre grupper med 5-9 deltagare, med 2 tillfällen i veckan om 2,5 timme under tio veckor.  Aktiviteterna följs sedan upp med samtal och diskussioner. 

• Många museer – även några i Sverige – erbjuder särskilda visningar för personer med demens som kallas ”Möten med minnen”. Arbetssättet kommer från MoMa, The Museum of Modern Art i New York. Upplevelserna ska stärka självkänslan och öka välbefinnandet och vill motverka den sociala isolering som ofta följer på en demenssjukdom. 

Jo, det börjar hända en del, inte minst inom äldreomsorgen. Men om arbetet inte dokumenteras sprids heller inte kunskaperna och de goda erfarenheterna. Statens Kulturråd konstaterar i en rapport att tidsbegränsade projekt fortfarande är vanligare än att självklart integrera kulturaktiviteter i ordinarie verksamheter. Och fortfarande hänger mycket på eldsjälarna. 

Inom 1,6 och 2,6-miljonerklubben försöker vi driva på och sprida kunskaper. Alla samhällsanalytiker spår ju ökade kostnader för psykisk ohälsa, för sjuk- och äldrevård. Då har vi varken tid eller råd att avfärda metoder som vi vet fungerar.

Om du vill veta mer: www.dansterapi.info www.kulturradet.se  (sök rapporten Nationell översyn kultur och hälsa) www.kulturellahjarnan.se www.kulturochhalsa.sll.se

 

Text: Lena Adelsohn Liljeroth