Meny
I talarstolen på Oscars vid 1,6 miljonerklubbens höstseminarium, stod bland andra uppskattade talare professor Annica Dahlström, styrelseledamot i Hjärnfonden. Annica är kvinnan som förra sommaren orsakade debatten om högbystade kvinnors kunskap i matte.
Just nu arbetar Annica Dahlström med en bok om skillnaderna mellan manlig och kvinnlig hjärna, där vi så småningom kan läsa ner om vad som skiljer oss åt.
 Annica Dahlström |
– Det börjar redan i fosterlivet, berättar professorn, vi styrs, “präglas”, enligt en av två “mallar” av hormonet testosteron i olika doser. Dessa tidiga präglingar får betydelse för vårt beteende, prioriteringar och personlighet. Får flickfostret en större dos testosteron än normalt för flickfoster, kommer hon att uppvisa ett pojkaktigt beteende.
Forskarna har länge vetat att kvinnors och mäns hjärnor är olika – statistiskt sätt. Det betyder att inom gruppen kvinnor är en “kvinnlig hjärna” vanligare, men att det också finns individuella kvinnor med typiskt “manlig hjärna” och vise versa. Den ena typen är inte bättre än den andra; den bara arbetar annorlunda. Båda behövs.
I hypotalamus finns det tre olika nervgrupper, INAH-3, SCN och BST, som har stor betydelse för vår identitet. INAH-3 är dubbelt så stor hos män (utom homosexuella) som hos kvinnor, och bestämmer vår partnerpreferens, om jag tänder på män eller kvinnor. SCN är större hos kvinnor än hos män och är också relaterad till partnerpreferens. Slutligen cellgruppen som kallas BST där storleken av nervcells-kärnan korrelerar till om jag känner mig som man eller kvinna.
Skillnader i perception mätt som fingertoppkänslighet har hos nyfödda flickor varit helt skilt från känsligheten hos nyfödda pojkar (Se BrainSex; Moir & Jessel, 1998 ) Det har också visat sig att flickbebisar reagerar snabbt på svaga ljud, har intresse för ansikten, oftare gör ljud, pratar med mamma, medan pojkbebisar är okänsliga för svaga ljud, har intresse för saker och gillar ting som låter.
Vi är från allra första början helt väsensskilda, upplever omvärlden olika, tänker olika, prioriterar olika, löser problem olika, har olika begåvningsprofiler. Men, observera att det finns mängder av individer i mellangruppen, med olika grader av både manliga och kvinnliga personligheter.
Fler män än kvinnor har stereologiskt, abstrakt tänkande. Män tänker fokuserat, koncentrerar sig på en sak i taget. Kvinnor i allmänhet är bra på praktisk matte, men dåliga på abstrakt tänkande/matematik. Kvinnor är bättre på språkliga färdigheter, och har begåvning för kommunikation redan i vaggan!
Den ena sorten inte bättre än den andra, vi kompletterar varandra!
För att ha nytta av skillnaderna måste vi
“Respekt innebär givetvis lika lön för lika viktigt arbete!!” avslutade Annica Dahlström sin föreläsning på Osvars och drog ner stormande applåder.
Kerstin Avenberg, Hjärnfonden
Det är få av oss som känner till hjärnans sjukdomar…
“Jag brukar fråga folk jag möter om de kan nämna fler än tre hjärnsjukdomar” säger Hillevi Engbrant, sedan 1999 vd för Insamlingsstiftel-sen Hjärnfonden.
Det är få som vet att både Parkinsons och Alzheimers sjukdomar är neurologiska hjärnsjukdomar, ännu färre tänker på att depression, eller att ALS, den neurologiska sjukdom som Ulla-Carin Lindquist gjorde känd, faktiskt också beror på obalans i hjärnan.
Likadant är det med schizofreni, stroke, epilepsi, MS, migrän men även drogberoende av t ex nikotin eller alkohol är neurologiska åkommor.
Fler svenskar drabbas av hjärnsjukdomar än av cancer. Dessutom kostar vården av hjärnsjukdomar betydligt mer än vården av både cancer och hjärt- och lungsjukdomar tillsammans. Trots det satsar det officiella Sverige bara en bråkdel så mycket forskning, 35 kronor per invånare, jämfört med t ex USA som satsar 1 000 kronor per invånare.
Därför finns Hjärnfonden för att öka medvetandet om hjärnan och dess sjukdomar och som satsar på hjärnforskning. Hjärnfonden är den enda insamlingsstiftelsen med övergripande forskning kring hjärnans alla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.
När Hjärnfonden flyttade till Uppsala blev hyreskostnaden där ungefär lika stor som hyran för de två tidigare parkeringsplatserna i Stockholm City! Vår senaste svenske Nobelpristagare är hjärnforskaren professor Arvid Carlsson, Göteborg, som fick Nobelpris år 2000 för sin forskning om Parkinsons sjukdom.
