Meny
Kvinnors psykiska ohälsa –vad beror den på och vad görs.
Kvinnor lever längre än män men tycks ha en större och ökande ohälsa under sin livstid jämfört med män, speciellt när det gäller psykiskt hälsotillstånd. Cirka 45 % av alla sjukskrivningar är pga psykisk ohälsa och därmed den främsta anledningen till arbetsoförmåga.
Genom forskningen vet man att kvinnor i hög och ökande grad lider av stress, depression och ångesttillstånd redan innan barnafödandet, så det verkar inte vara dubbelarbetet på arbetet och i hemmet som är orsaken (Jusek, 2016). När man undersöker bakomliggande orsaker finner man att t.ex. högutbildade kvinnor inte i samma omfattning som män kan påverka sin arbetssituation. De känner inte i samma omfattning som män att deras kreativitet tas till vara och de får inte samma löneutveckling och gynnsamma karriärmöjligheter som män. Ett exempel är de larmrapporter om utbrändhet hos kvinnliga läkare som uppmärksammats i media på senare tid och som tycks ha samband med ökade krav speciellt på kvinnor.
En grupp kvinnor som är speciellt utsatt är flyktingkvinnor. En registerstudie visar att dessa jämfört med andra grupper av invandrarkvinnor och män har den högsta psykiska ohälsan men de söker inte vård (Hollander, Bruce, Burström, Ekblad, 2011). Ett EU-finansierat projekt med en livsstilskurs till nyanlända kvinnor har genomförts på olika orter. Slutrapporten visar att Livsstilskursen upplevdes av kursdeltagarna som en investering i förbättrad hälsa och ny livsstil (Ekblad & Persson-Valenzuela, 2014).
Det synes alltså klart och tydligt att vår kultur, invanda tankemönster, seder, synsätt och attityder automatiskt degraderar kvinnor, vilket i sin tur internaliseras och blir del av flickors och kvinnors självbild och därmed inte ifrågasätts. Detta styrks av enkätstudier av skolflickors psykosociala situation redan i skolåldern. Flickor i femton- årsåldern anger att de känner sig allt mer stressade av skolarbetet, andelen har ökat från 50 % till nästan 70 % på en tio-årsperiod. Oro för prestationer i skolan hamnar generellt högt upp i ordningen när unga kvinnor skattar sina problem. Självmordsförsök har sedan början av 1990-talet blivit vanligare bland unga kvinnor. Andelen unga kvinnor som gör självmordsförsök är tre gånger högre än hos unga män (folkhälsorapport; socialstyrelsen 2009)
Av denna kunskap kan man dra slutsatsen att man bör intervenera och göra insatser tidigt, redan i skolan för att vända trenden innan en blir en automatiserad del av vår kultur som därmed inte ifrågasätts. Ett lovvärt initiativ är DISA-metoden som är ett sätt att förebygga stress och depressiva symtom bland tonårstjejer. Den erbjuds flickor i årskurs åtta.
Programmet startade på initiativ av Centrum för folkhälsa inom Stockholms läns landsting. Snabbt som ryktet har metoden spridit sig till nästan alla län i Sverige och även utomlands.
Intresset är stort och initiativtagaren kurator Eva-Marie Thomas har varit och föreläst i Finland, Grekland, Nya Zealand, Syd Korea och USA. Hon utbildar även kolleger i metoden så att den sprider sig i landet.
DISA-gruppledaren, genomför tio gruppsamtal på en timme vardera med flickor i grupp. Samtalen bygger på:
• beteendetekniker för att förändra negativa tankemönster
• kommunikationsträning och träning av olika problemlösningsstrategier
• övningar för att stärka den sociala förmågan och det sociala nätverket
•övningar för att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter
Utvärderingar visar mycket goda resultat i form av bättre och positiva tankemönster samt stärkt självkänsla.
Det är genom forskning vi får dessa insikter men även möjliga lösningar på problemet. Stöd gärna psykiatrifonden som delar ut stipendier till lovande forskningsstudier årligen. www.psykiatrifonden.se
Lena Flyckt, docent och psykiater, vice ordförande i psykiatrifonden och medlem av 1.6-miljonerklubbens expertgrupp.
