Meny
När det gäller att hämma klumpbildning och lösa redan befintliga klumpar finns det inget som slår den omega-3 rika fisken. De flesta forskare tillskriver dessa fettsyror och deras antikoagulerande inverkan större delen av fiskens hjärtbeskyddande effekter. Studie efter studie har visat att fiskolja reglerar blodets flöde och tendens att bilda klumpar. 80 procent av alla förekomster av stroke bygger på en blodpropp och fet fisk kan fungera som en milt antikoagulerande medicin som motverkar bildningen av farliga proppar. Män som äter blygsamma 20 gram fisk om dagen uppvisar till exempel halverad risk för stroke jämfört med de män som inte äter fisk alls visar en holländsk studie. Den troliga anledningen är enligt forskarna färre klumpar i blodet.
När man äter fisk, till exempel lax, makrill, sill, sardiner, tonfisk eller vilken annan fisk som helst som innehåller fett, utlöses ett antal klumpförebyggande aktiviteter. Oljan gör blodet tunnare genom att minska blodplättarnas klibbighet, sänka fibrinogen- nivån och öka den klumplösande aktiviteten.
Slutsats: En nyttig, klumpförebyggande effekt får man genom att äta ca 100 gram fet fisk om dagen – makrill, lax, sill eller sardiner. Du kan också satsa på ungefär 170 gram konserverad tonfisk.
När man äter fet fisk förändras bokstavligen formen på blodplättarna så att de inte längre kan fastna i varandra och bilda klumpar. När man äter fiskolja släpper blodplättarna ut mycket mindre tromboxan, den substans som uppmuntrar dem att klumpa ihop sig, hävdar forskare vid U.S Department of Agriculture. Tromboxanet skapar klibbigheten genom att få blodplättarna att svälla upp till små runda ballonger och sedan utveckla små piggar som gör att de kan fastna i varandra. Det gör dem klibbiga och redo att fastna i varandra så att blodklumpar bildas. Därmed kan fet fisk, genom att hämma frisättningen av tromboxan, bevara blodplättarnas normala, platta form så att de inte kan fastna i varandra och blockera blodkärlen.
Lite rött vin kan ofta tunna ut blodet och motverka klumpbildning. Anledningen är inte bara alkoholinnehållet utan också andra komplicerade komponenter i vinet. I en klassisk studie testade de franska forskarna Martine Seigneur och Jaques Bonner vid hjärtsjukhuset i Pessac den klumpförebyggande effekten hos tre alkoholdrycker på 15 friska män. Varje dag under två veckor drack männen en halvliter av antingen rött bordeaux vin, ett vitt bordeaux vin eller ett syntetsikt vin framställt av vatten alkohol och smakämnen. Det vita vinet ökade
LDL- kolesterolet något och det nyttiga HDL- kolesterolet mycket, men det påverkade inte alls tendensen till klumpbildning. Rödvinet var den överlägsna vinnaren, det minskade klumpbildningen och ökade mängden HDL- kolesterol. Forskarna drog slutsatsen att rödvinet besitter unika, hjärtskyddande kunskaper.
På andra sidan Atlanten har John Folts, University of Wisconsin-Madison Medical Schoool, funnit att två och halvt glas rödvin minskade klibbigheten hos blodplättarna och därmed risken för klumpbildning med 40 procent inom 45 minuter. Blå druvjuice fungerar också, men det krävs tre gånger så mycket juice som rödvin för att nå samma antikoagulerande effekt.
Regelbunden rödvinskonsumtion – måttliga mängder och alltid tillsammans med mat – tycks således motverka klumpbildning i blodet och därmed hjärtsjukdomar.
Detta innebär ett glas om dagen för kvinnor och två glas för mannen. Större konsumtion och stora mängder vid enstaka tillfällen kan i stället öka risken för klumpbildning och hjärt-kärlskador samt risken för bröstcancer hos kvinnor. Det är också viktigt att dricka rödvinet till maten så att det kan påverka de klumpbildande substanserna direkt under måltiden.
Underligt nog kan te ge klumpförebyggande effekt. Kemikalierna i te kan minska blodets tendens att koagulera, öka den klumplösande aktiviteten och minska kolesterolsamlingarna på kärlväggarna, aktiviteter som alla hjälper till att motverka skador på blodkärlen. I djurstudier har man visat att motsvarande tre koppar te om dagen för en människa minskar blodplättarnas klumpningstendens och förebygger blodproppar.
Man kan också slippa oönskade klumpar i blodet genom att äta frukt och grönsaker som är rika på C-vitamin och fibrer. De som äter mest frukt och grönsaker har de effektivaste klumplösande systemen enligt en svensk studie av 20 medelålders personer.
Övriga klumplösare anses chilifrukter, vanliga kryddor, kinesisk svamp och oliv olja vara
Ta det lugnt med fettet om du vill hålla blodet klumpfritt. Det råder ingen tvekan om att fett påverkar blodet negativt, bortsett från att det dessutom höjer kolesterolet. För mycket fett kan öka blodets klumpningstendens. En färsk studie utförd av forskare vid Sydjysk Universitetscenter i Danmark visar att stora mängder fett, både mättat animaliskt fett och vissa typer av Omega 6-rikt fleromättat vegetabiliskt fett som majsolja, ökade fibrinogennivån i blodet, vilket leder till ökad risk för klumpar. En annan färsk studie visade att fettet från en fet måltid stannar kvar i kroppen som en potentiell hälsobov i upp till fyra timmar.
