Meny
Varje år insjuknar 500 svenska kvinnor i livmoderhalscancer. Studier visar att så gott som alla cancer-patienter någon gång lider av sexuella problem under sjukdomsperioden. Men det finns vägar runt problemen.
Att drabbas av cancer påverkar hela livet. Förutom det mest uppenbara, som den fysiska hälsan, påverkas även den psykiska hälsan, relationer och den sociala situationen. Cancersjukdomen kan även påverka sexualiteten på många olika sätt, dels fysiskt genom till exempel operationer och strålbehandling, men också genom en förändrad självbild och kroppsuppfattning. När patienten ser annorlunda på sig själv förändras också synen på andra.
Studier har visat att sexuella problem hos cancerpatienter är mycket vanligt. Så gott som alla cancerpatienter får sexualrelaterade problem vid ett eller flera tillfällen och mellan 25 och 50 procent av dessa får mer eller mindre kroniska besvär. Hur problemen visar sig är däremot helt individuellt.
– Det beror på hur livet ser ut, hur gammal man är, civilstånd, familjesituation, om man fött de barn man tänkt sig eller inte. Hur sexlivet fungerade innan sjukdomen är också en viktig faktor, säger Karin Bergmark, biträdande överläkare på Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset.
Förutom de fysiska komplikationerna efter till exempel en operation påverkar en sjukdom som livmoderhalscancer självbilden. Bristande självkänsla kan leda till allt större avstånd mellan parterna, både känslomässigt och sexuellt.
– Den vanligaste sexuella komplikationen är nedsatt lust som en följd av den stora förändringen. En del känner att deras kvinnlighet sitter i livmodern vilket gör att man kan känna sig mindre feminin och sexuell, även om man rent logiskt förstår att det inte är så. Andra problem är till exempel trötthet som är en bieffekt av strålbehandling. I regel gäller att ju mer omfattande behandling patienten måste genomgå, desto större blir förändringarna i kroppen och därmed också i sexlivet, säger Karin Bergmark, biträdande överläkare på Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset.
Även om vi lever i ett öppet samhälle där man numera kan tala om det mesta är det många som drar sig för att ställa frågor kring sexualitet. Många som drabbas av cancer diskuterar inte dessa frågor över huvudtaget, varken med sin partner eller sjukvårdspersonal. Om problemen lämnas till tystnad och missförstånd växer svårigheterna ju mer tiden går.
– Det är viktigt att kommunicera – både från patientens håll och från oss som arbetar med cancer. Viktigast för patienten är att prata med en partner men det viktiga är att prata överhuvudtaget.
Samtidigt inser många att livet inte kan bli detsamma efter cancern och att man måste gå vidare. Enligt Karin Bergmark är det vanligt att man upptäcker att man hade för många krav innan.
– Ingenting är perfekt. Förut kanske man ställde för höga krav och nu har man lite skavanker. Men det behöver inte vara ett problem om sexualiteten förändras eller om man har sex mer sällan. Det som förut var hetare kan kanske bli mer innerligt och man kan ta tillvara på varandra, säger Karin Bergmark.
Karin Bergmarks råd för ett fungerande sexliv efter livmoderhalscancer:
Livmoderhalscancer, eller cervixcancer, är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor mellan 15 – 45 år världen över. Förra året drabbades ungefär femhundra kvinnor i Sverige, varav nästan en tredjedel dog.
Livmoderhalscancer orsakas av ett virus som kallas HPV (humant papillomvirus) och alla sexuellt aktiva kvinnor riskerar att drabbas av sjukdomen.
– 80 procent av alla sexuellt aktiva kvinnor blir infekterade med en HPV-typ någon gång i livet, de flesta när de är mellan 16 och 19 år. De allra flesta märker inte av infektionen och den läker utan bekymmer. Det är när infektionen blir långvarig, upp till tjugo år, som den kan ställa till problem, säger Sonia Andersson, docent och överläkare på kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
I ett tidigt stadium ger livmoderhalscancer inga symptom. Det säkraste sättet att påvisa livmoderhalscancer i ett tidigt skede är att genomgå regelbundna gynekologiska cellprover. I Sverige erbjuds därför alla kvinnor mellan 23 och 49 år gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år och mellan 50 och 60 vart femte år. Denna kontroll har pågått i drygt 30 år i Sverige och har resulterat i en kraftig nedgång (ca 60 procent) av insjuknande i livmoderhalscancer. De fall av livmoderhalscancer som upptäcks idag finns mer än hälften av fallen hos kvinnor som inte har genomgått cellprover. Därför är det viktigt att alla kvinnor som blir kallade verkligen kommer.
Det finns drygt 200 olika typer av HPV. Av de typer som är kända vet man att 15 orsakar livmoderhalscancer och i Europa orsakas upp till 71,5% av fallen av HPV-typerna 16 och 18.
Det är svårt att skydda sig från att blir smittad. Kondom ger ett visst skydd men det är inte 100-procentigt eftersom smittan också kan överföras från huden under samlag. Det som istället är viktigt är att genomgå de cellprovtagningar som landstinget erbjuder vart tredje år.
– Regelbundna cellprover är det mest effektiva sättet att i tid upptäcka cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer. Många liv har räddats tack vare att man upptäckt cellförändringar i god tid och jag vill verkligen uppmana kvinnor att gå på cellprovstagning när de blir kallade, avslutar Sonia Andersson, på kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Text: Hannah Davidsson
Tyskland och Frankrike har rivstartat med att gratis massvaccinera flickor mot livmoderhalscancer. Men i Sverige dröjer det minst ett år innan det beslutet kommer. Endast Blekinge läns landsting har redan nu börjat vaccinera utan att avvakta statens beslut, och region Skåne funderar för ögonblicket på ett pilotprojekt. Vaccinet Gardasil, som vi skrev om i förra numret, skyddar mot flera former av det fruktade human papillonviruset som kan utveckla livmoderhalscancer. 100 svenska kvinnoliv om året kan räddas för de kvinnor som fått vaccinet som unga. Ändå dröjer beslutet. Kanske ska man utreda först om en utredning behövs innan utredningen slutligen blir till utredning? Men den 8 maj beslöt Läkemedelsförmånsnämnden att Gardasil ska ingå i högkostnadsskyddet för flickor 13-17 år. Detta betyder att vaccinationen kostar 1.800 kr. istället för 3.000 kr.
Så här ser det ut i några andra länder.
