Meny
Kvinnor har under större delen av sitt liv regelbunden och naturlig kontakt med sjukvården, till skillnad mot män som inte alls är vana att prata om sina hälsoproblem, och när de söker vård blir det oftast akut. Detta är något som Folke Solheim, gynekolog i Jönköping har fått inblick i under sin långa karriär inom vården. Han har kommit i kontakt med många bekymrade kvinnor under årens lopp, som utöver sina egna problem, även tagit upp de hälsoproblem mannen drabbats av.
Utifrån sin erfarenhet från sjukvården och dessa patientmöten insåg Folke att män behöver mer kunskap om sin hälsa. Han bestämde sig för att det var dags att någon reagerade och tog därför ett initiativ till en föreläsningsserie kallad ”Men wanted” som har arrangerats runt om i Sverige av läkemedelsföretaget Pfizer. Syftet med mötena var att ge männen ett tillfälle att få bättre kunskap om sin kropp för att bli bättre på att tyda signaler på eventuell sjukdom vilket leder till ökade möjligheter att bibehålla sin hälsa. Mötena som arrangerats i 11 städer i samarbete med lokala representanter från vården har varit oerhört populära och välbesökta, vilket är ett tydligt bevis på att det finns ett behov hos männen att få ökad kunskap om sin hälsa.
– Det gamla beteendemönstret som finns hos många män, att inte bry sig om sin hälsa och inte söka information, måste brytas. Männen behöver väckas och inse att de måste ta ansvar för sin hälsa för att fungera bättre som män och fäder. Mina kvinnliga patienter är ofta förtvivlade, eftersom det inte är uthärdligt hemma när mannens problem går ut över hela familjen, säger Folke Solheim.
Under åldrarna 15-55 år besöker kvinnor vårdinstanser mellan 30-60 gånger, vilket innebär att kvinnor lär känna sin kropp väl och lär sig lyssna inåt. Graviditet och barnafödande är positiva händelser som övervakas regelbundet, kvinnor kallas automatiskt till två olika hälsokontroller (mammografi och cellprov), och utöver det har kvinnorna möjlighet att direkt kontakta en gynekolog och boka en tid om symptom på sjukdom visar sig.
För mannen ser det helt annorlunda ut, för för män finns inga naturliga regelbundna hälsokontroller. Förr gjordes en vid mönstring, men eftersom militärtjänstgöring inte längre är obligatoriskt, är det många män som inte ens genomgår den kontrollen. Mannen har inte fått lära sig att tolka sin kropps signaler lika bra som kvinnorna och är därför inte lika lyhörd för dem, varför det ofta slutar i akut vård för männen.
För mannen är vårdutbudet idag begränsat till hus- och distriktsläkarna, en yrkesgrupp som tyvärr ofta är hårt belastad. Män tvekar och väntar ofta med att söka hjälp i tid, vilket leder till att besvären förvärras.
Erektionsproblem kan till exempel vara ett första tecken på hjärt- och kärlsjukdom, så det är viktigt att våga ta upp frågan och stå på sig. Hittar man inte rätt läkare första gången, gäller det att söka sig vidare, man har rätt att få hjälp för sina besvär!
– Idag saknas det rutiner för hur sjukvården ska hantera erektionsstörningar som varningssignal för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att ställa en enkel fråga skulle många patienter kunna besparas lidande och liv skulle kunna räddas. Tyvärr är det dock fortfarande känsligt för både doktorn och patienten att tala om en mans erektionsförmåga, trots att den är en viktig faktor för livskvaliteten, säger Folke Solheim.
Närmare en halv miljon svenska män lider av erektionsproblem. Drygt 60 procent av alla män i åldern 70-79 år är drabbade. Sjukdomen är starkt förknippad till bakomliggande sjukdomar, främst diabetes och hjärt-kärlsjukdom. 90 procent av dessa män söker aldrig vård, vilket är ett misslyckande för såväl samhället som individen då vi vet att sjukdomen är så starkt associerad med andra riskfaktorer. Redan i 45-årsåldern har mer än hälften av männen med högt blodtryck också erektionsproblem.
I början av 2007 genomförde Pfizer en undersökning bland allmänläkare för att ta reda på hur ofta mannens erektionsförmåga diskuteras vid hälsoundersökningar. Undersökningen visar att nio av tio läkare upplever det är främst att det är patienterna som oftast för ämnet på tal. Dock tar en majoritet av läkarna upp erektionsproblem med de patienter som visar symtom/diagnoser på sjukdom som kan leda till erektionsstörningar. Dessutom kan en del hypestomimediciner ge erektionsproblem.
Mot erektionsproblem finns tabletter som Viagra, en behandling som patienten själv får bekosta idag. Ett beslut från Regeringsrätten om subventionering av dessa läkemedel väntas komma under våren 2007. Är mannens problem av besvärlig karaktär skriver husläkaren en remiss till en urolog.
För ytterligare information läs mer på www.potenslinjen.se
Socialstyrelsen har nu presenterat nya riktlinjer för de tre vanligaste cancerformerna; bröstcancer, prostatacancer och kolorectal cancer ( tjock- och ändtarmscancer).
Den kanske viktigaste frågan som socialstyrelsen tagit ställning till har varit de rutinmässiga undersökningarna, så kallade screenings, främst för prostata och kolorektal cancer där man menar att det inte ska ske allmän screening eftersom det inte finns några bra screeningmetoder för någon av de två cancersorterna.
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen bland män. Ungefär 2 300 av de cirka 9 000 män som får beskedet varje år dör av sjukdomen. Med tidig upptäckt och åtföljande botande behandling hade de kunnat räddas till livet.
Men många män lever i åratal med sin prostatacancer och avlider av andra orsaker innan cancern hunnit utvecklas särskilt långt. Deras livslängd påverkas inte av tidig upptäckt. Andra åter har små härdar av cancerceller i prostatan som inte växer ens så mycket att de någonsin upptäcks under mannens livstid, och man har i dag ingen bra metod för att med säkerhet kunna fastställa hur en prostatatumör kommer att utvecklas.
Därför vill man i dag inte ha en screening för prostatacancer. Rutinmässiga undersökningar där man mäter PSA värdet kan leda till att alltför många män får information om en prostatatumör som man annars aldrig skulle ha upptäckt. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen innebär därför att alla män ska ha rätt till samtal med läkare om för och nackdelar med att ta provet.
Socialstyrelsens tvekan till screening visar att det måste fram andra prover för att kunna skapa de förutsättningar som till exempel gäller för kvinnor vid bröstcancer. Generellt är det ju så att tidig upptäckt av tumörer gör förutsättningarna för bot större.
