Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Möt 1,6 miljonerklubbens grundare som gick från nattklubbsdrottning till frontfigur i kampen för kvinnors hälsa och livskvalité.
Det är inte alltid man i medicinska sammanhang använder ett språk som alla begriper. Är menopaus detsamma som klimakteriet, kan man till exempel undra. Här följer en kort redogörelse för de olika begreppen.
Folliklarna (äggblåsorna) i äggstockarna producerar östrogen samtidigt som de varje månad utvecklas för att vid ägglossning brista och släppa ut ett moget ägg. Under premenopaus reduceras gradvis antalet folliklar och ägglossningar, varvid kvinnans fertilitet minskar.
Perimenopaus är tiden kring menopaus. Den inleds i genomsnitt fyra år före menopaus och pågår tills kvinnan varit blödningsfri ett år. Under perimenopaus inträffar stora hormonella förändringar. Kroppen ökar produktionen av de hypofyshormoner som påverkar folliklarna att försöka stimulera ägglossning. Östrogenhalterna varierar kraftigt för att sedan gradvis minska. Första tecknet på perimenopaus är markanta förändringar i blödningsmönstret.
Tidiga klimakteriella symptom som värmevallningar och humörsvängningar kan också förekomma.
Menopaus betecknar den sista menstruationsblödningen. Den kan fastställas först efter 12 blödningsfria månader. I västvärlden inträffar menopaus när kvinnorna är i genomsnitt 51 år. Hos kvinnor som röker inträffar menopausen 1- 2 år tidigare.
Postmenopaus inträffar 12 månader efter menopaus, varar återstoden av kvinnans liv och kännetecknas av brist på östrogen. De klimakteriella symptomen varar i de flesta fall under de första 2-5 åren postmenopausalt. Torra slemhinnor i underlivet kan förekomma. Risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdom ökar.
Menopaus är tiden för kvinnans sista menstruationsblödning som kommer efter flera års förändringar i blödningsmönster och hormonproduktion. Sammantaget kallas den tiden premenopaus. Den följs av perimenopaus, tiden kring menopaus. Menopaus avlöses av postmenopaus som varar livet ut.
För svenska kvinnor utgör den postmenopausala fasen ungefär en tredjedel av livet.
Klimakteriet omfattar perimenopaus och inledningen av postmenopaus,och innebär för många kvinnor en minskad livskvalitet beroende på att de drabbas negativt av ett eller flera menopausrelaterade symptom, enkelt uttryckt klimakteriebesvär.
Mindre än hälften av de kvinnor vars liv påverkas av sådana symptom söker läkare för att få hormonbehandling. Av dem som prövar behandling anser hela 72 procent att den har positiv effekt på livskvaliteten, detta enligt en stor europeisk undersökning om hur dagens kvinnor upplever och påverkas av menopausen.
Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer med kvinnor i åldrarna 53- 62 år från Sverige, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.
Upplevelsen av menopaus
Svenska kvinnor visar större benägenhet än kvinnor i övriga länder att söka vård för klimakteriella symptom. Det europeiska medelvärdet ligger på 54 %. I Sverige söker 62 % vård, och svenska kvinnor söker vård dubbelt så ofta som de italienska kvinnorna.
63 % av de svenska kvinnorna anser att deras läkare begränsade diskussionen till de klimakteriella besvär de sökt för, som en motsats till ett mera holistiskt synsätt, det vill säga att man även diskuterade övriga symptom som kan relateras till menopaus. Detta är något högre än det europeiska genomsnittet på 58 %.
Svenska kvinnor blir i mindre utsträckning än i övriga europeiska länder rekommenderade av sina läkare att "leva med" sina symptom – 14 % jämfört med det europeiska genomsnittet på 21 %.
Något mindre än hälften av de svenska kvinnorna behandlas för närvarande med läkemedel för sina klimakteriebesvär genom så kallad hormonersättning. Detta är väsentligt mycket högre än det europeiska genomsnittet på 32 % och placerar Sverige på en andraplats i Europa, Endast de franska kvinnorna rapporterar en högre användning av hormonpreparat.
De svenska kvinnorna är de som minst ofta väljer alternativa behandlingar som naturläkemedel, akupunktur etc. Det är värt att notera att andelen användare av läkemedel mot klimakteriebesvär är väsentligt högre bland kvinnliga läkare och kvinnliga gynekologer än bland kvinnor i allmänhet.
72 % av kvinnliga läkare respektive 88 % av kvinnliga gynekologer i menopaus eller postmenopaus använder enligt en svensk undersökning hormonersättningspreparat.
