Meny
av Ingemo Bonnier
–Jag forskar på de allra minsta kärlen i hjärtmuskeln, berättar Jannike Nickander som fyller 30 år i sommar. När jag inte jobbar umgås jag med min familj och vänner. Jag gick termin 4 på läkarprogrammet när jag första gång en stötte på magnetisk resonanstomografi (MR), under en föreläsning av professor Martin Ugander. Jag blev helt golvad av de så kallade ”ärrbilderna”, bilder som kunde avbilda hjärtinfarkter med sådan kontrast att det nästan gick att fysiskt ta på dem. Jag insåg att den här metoden måste jag jobba med, och involverade mig i ett forsknings projekt tillsammans med professor Ugander. Jag tyckte forskningen var så rolig att jag fortsatte, och blev doktorand samtidigt som jag studerade på läkarprogrammet, berättar Jannike.
Efter läkarexamen ägnade Jannike sig på heltid åt doktorandstudier.
–Det var inte alls tänkt att jag skulle jobba med könsskillnader, men det blev uppenbart ju mer jag forskade, att män och kvinnor faktiskt skiljer sig åt i många av de bildanalyser som görs under en vanlig hjärt-MR-undersökning. Under mitt sista avhandlings arbete fick jag arbeta med en helt ny metod, kvantitativa perfusionskartor, som mäter genomblödningen i hjärtat, både i vila och under farmakologisk stress. Återigen blev det helt uppenbart att män och kvinnor skiljer sig åt, då vi visade att friska kvinnor har en högre genomblödning, blodvolym och extra cellulär volym jämfört med friska män. Jannike försvarade sin avhandling 2018 och forskar nu på hur genom blödningen i hjärtat påverkas, både av hjärtsjukdomar och andra sjukdomar, med hjälp av genomblödningskartorna. Vi vet att genomblödningen minskar på grund av sjukdom i de allra minsta kärlen i hjärtat, så kallad mikrovaskulär dysfunktion, och att kvinnor är drabbade i högre utsträckning än män.
–Jag hoppas kunna besvara vilka patientgrupper som drabbas av mikrovaskulär dysfunktion, och om det hänger ihop med varför kvinnor drabbas hårdare av vissa hjärtsjukdomar. Målet är att kunna kartlägga om mikrovaskulär dysfunktion är en gemensam faktor i en rad olika sjukdomar, och om den bidrar till skillnader i hjärtsjukdom mellan män och kvinnor.
Thomas Lindow är överläkare i klinisk fysiologi på Centrallasarettet i Växjö. Nu hoppas han på att så snart pandemin tillåter det komma iväg till Sydney, Australien, för post-doktorala studier och forskning om hjärtsvikt hos professor Martin Ugander vid Sydney University i Australien.
–Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet som kan ge svåra besvär för patienten. Hjärtsviktspatienter delas ofta in i två grupper: en med nedsatt pumpförmåga (ejektionsfraktion) och en med bevarad pumpfunktion för vänster kammare. Patienterna kan enkelt få rätt diagnos genom en ultraljudsundersökning av hjärtat. För den första typen av hjärtsvikt finns flera behandlingar för att förbättra symtom och överlevnad, säger Thomas.
Den andra typen av hjärtsvikt med normal vänsterkammar-funktion drabbar ungefär hälften av alla patienter med hjärtsvikt och mest kvinnor. Om patienten har denna typ är diagno sen svårare att ställa, och behandlings möjligheterna är i nuläget ganska få. Forskning för att förstå och behandla detta tillstånd behövs.
– I ett av forskningsprojekten ska vi undersöka just den här typen av hjärtsvikt genom att utvärdera och utveckla en metod för att bestämma vattenhalten i lungorna med magnetkamerateknik, berättar Thomas.
Hjärtsviktssymtomen hos dessa patienter orsakas till stor del av att hjärtat har svårt att fyllas med blod. När fyllnaden av hjärtat är störd, stiger trycket inne i hjärtat. När trycket i hjärtat stiger, fortplantas detta ”bakåt” till kärlen i lungorna. Vätska pressas ut i lungorna och vävnaden runt omkring, vilket gör patienten andfådd.
– Att kvinnor i högre grad än män är drabbade av det för närvarande svårbehandlade tillståndet kräver särskilt fokus på könsskillnader ur alla aspekter av tillståndet, liksom på eventuella könsskillnader i hur resultat av diagnostiska metoder ska bedömas. Om denna metod visar sig ge god och tillförlitlig information kan vi förbättra möjligheterna att ge patienter en lättillgänglig och korrekt diagnos och utvärdera nya behandlingar, berättar Thomas.
Vi önskar Thomas lycka till i Sydney hos professor Ugander. Med på äventyret till Australien är hustru Sofia och de tre barnen, Alvar, Frans och lilla Maja.
På thoraxintensiven vårdas dels patienter efter genomgången kirurgi i hjärta, lungor och aorta, dels icke-kirurgiska patienter med svår hjärtsvikt vilket kan ha orsakats av hjärtinfarkt, hjärt-muskelinflammation, hjärtstillestånd eller livshotande hjärtarytmier.
–Ibland är patientens hjärtfunktion så allvarligt nedsatt (kardiogen chock) att hjärtfunktionen under en begränsad period behöver understödjas meden typ av hjärtlungmaskin för att öka chansen till överlevnad, säger Thomas.
Denna typ av hjärtlungmaskin kallas för ECMO (extrakorporeal membranoxygenering) och kan vid behov raskt kopplas till patienten. ECMO innebär att syrefattigt blod sugs ut från patientens kärlsystem via en slang som leder till en pump belägen utanför kroppen. Denna pumpar blodet vidare genom en konstgjord lunga för syresättning ochkoldioxidborttagning och därefter pumpas blodet åter till patienten. På så sätt kan ECMO hos vissa patienter som befinner sig under akut livshot på grund av kardiogen chock vinna tid så att hjärtat hinner återhämta sig samt för ytterligare diagnostisk och behandling.
–Antalet patienter som blir aktuella för denna terapiform ökar kontinuerligt både nationellt och internationellt, konstaterar Thomas. Anledningen till att kvinnor har sämre prognos vid kardiogen chock och dessutom får färre ECMO-behandling än män vid kardiogen chock är inte klarlagd.
–Syftet med mitt forskningsprojekt är att försöka identifiera om ytterligare orsaker till dessa könsskillnader kan identifieras.
–Mitt största intresse i mitt kliniska arbete och även i min forskning är diagnostik och kirurgisk behandling av kvinnor som lider av svår endometrios, en sjukdom som innebär att livmoder slemhinna fäster i bukhålan utanför livmodern. Vanliga symtom är smärta och i vissa fall svårigheter att bli gra vid, berättar Malin.
I januari 2021 utsågs kvinnokliniken på Södersjukhuset till ett av fyra sjukhus i Sverige att ansvara för nationell högspecialiserad vård av kvinnor med avancerad endometrios. På kvinnokliniken görs kvalificerade ultraljud för att diagnosticera fall med exempelvis endometrios i tarm, urinblåsa och runt urinledare.
–I min kliniska vardag träffar jag varje vecka kvinnor med svår endometrios som väntat länge, långt upp i medelåldern, att få rätt diagnos, säger Malin. Malin startade 2013 den robotkirurgiska enheten på kvinnokliniken vid SÖS och har sedan dess utvecklat den till att bli den största enheten i Europa som erbjuder robotkirurgi till kvinnor med åkomma i livmoder och äggstockar. Malins forskning i hennes ena studie handlar om hur man med gynekologiskt ultraljud ska kunna ställa rätt diagnos för att på bästa sätt planera operationen vid svår endometrios, och om det finns fördelar med robotkirurgi jämfört med vanlig titthålskirurgi eller öppen bukkirurgi. I hennes andra studie jämförs andra kirurgiska metoder vid svår endometrios, där flera register länkas mot varandra för att söka skillnader i komplikationer, blödning, återhämtningstid och andra parametrar mellan olika operationsmetoder.
–Målet med min forskning är att vi snabbare och på bästa sätt ska ställa diagnos och operera de kvinnor som behöver kirurgi vid svår endometrios. Får kvinnan inte får rätt diagnos och behandling väntar livslångt lidande.
–Intresset för global hälsa och kvinnohälsa har lett mig till internationella samarbeten under studietiden, praktik på WHO och nu till kvinnokliniken i Uppsala. Det kliniska arbetet som ST-läkare i gynekologi och obstetrik parat med forskning och småbarnsliv tar
nu upp det mesta av min tid, berättar Johanna. Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnorglobalt, i synnerhet i låginkomstländer, med tidigare insjuknande än för många andra cancerformer.
–I Uppsala introducerades jag för de mikroorganismer som finns i kroppen (mikrobiomet), och nu har jag specifikt inriktat mig på kopplingen mellan de vaginala mikroorganismerna, humant papillomvirus (HPV) och livmoderhalscancer.
Livmoderhalscancer orsakas i de all
ra flesta fall av infektion med humant
papillomvirus (HPV). Tack vare scre
ening har förekomsten och dödlighet
minskat men trots det insjuknar ca 500
kvinnor i livmoderhalscancer årligen i
Sverige.
Kända riskfaktorer för HPV och ef
terföljande livmoderhalscancer är rök
ning och nedsatt immunförsvar. Det är
nu visat att även vaginala mikroorga
nismer kan spela roll för HPV-infektion
och utvecklingen av cancer. Exempel
är bakterier, svamp, och virus som
finns i vagina, och har betydelse för
bland annat immunförsvar, närings
upptag och försvar mot sjukdomar.
Det finns fortfarande stora kunskap
sluckor och man känner inte till vad
normala mikroorganismer består av,
hur de varierar, liksom dess funktion
och betydelse för hälsa och sjukdom i
stort.
