Meny
Demens äter långsamt upp hjärnan och i dagsläget finns det ingen behandling som kan bota den – endast medicin som kan fördröja utvecklingen. Därför är det viktigt att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt. Vår medicinska expert och Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman om vikten av att söka hjälp i tid.
Av Ingemo Bonnier
I dagsläget är cirka 150 000 personer i Sverige drabbade av någon typ av demens. 2050 väntas siffran vara fördubblad, befolkningen ökar och allt fler lever längre och demens är för det mesta åldersrelaterad. Antal drabbade vid 65 års ålder är lägre än för 20 år sedan. Trots det utvecklar cirka 25 000 svenskar årligen demens och ungefär lika många dör i sjukdomen. Risken att insjukna ökar med stigande ålder. Demens kan vara ett resultat av många sjukdomar eller skador i hjärnan, som till exempel Parkinsons eller blodproppar i hjärnan, men den demens som 66 procent lider av är Alzheimers sjukdom. Sjukdomen som har ett smygande förlopp drabbar hjärnans områden för minne, språk, rumslig orientering och praktiska färdigheter, alltså den kognitiva kompetensen. Hjärnans nervceller förtvinar och dör efterhand.
TIDIGA SYMPTOM
Tidiga symptom är försämrat närminne, att orientera sig på stan och svårigheter att hitta ord. Efterhand blir förmågan att utföra vardagliga uppgifter allt svårare. Hjälp och stöd behövs för en fungerande dag. Succesivt tilltar symptom på grund av nervcellsskadorna och leder till att personen i senare stadium behöver hjälp med allt. Vanligtvis märks de första symptomen först efter 65 års ålder men drygt 10 000 är yngre än så.
NÄR ÄR DET DAGS ATT SÖKA HJÄLP?
–Vi vill se patienterna så snart som möjligt, redan när det börjar slira på kopplingen. Om du känner att något inte är riktigt som det ska, är det dags att kontakta vårdcentralen som gör en första utredning, säger Wilhelmina Hoffman, geriatriker och specialist med inriktning på demens, rektor för Stiftelsen Silviahemmet samt chef för Svenskt Demenscentrum.
En utredning innebär bland annat fysisk undersökning, blodprover, kognitiva test och en skiktröntgen. Utredningen är viktig för att hitta och utesluta eventuella andra, botbara orsaker till demenssymptomen.
Wilhelmina Hoffman
Det finns –I början av sjukdomen brukar man klara sig ganska bra och ofta självständigt, fortsätter Wilhelmina. Men man fortsätter ändå att förlora nervceller som leder till att de kognitiva förmågorna försämras. Det blir svårare med räkningar, att laga mat, handla med mera.
En viktig förutsättning för att det ska fungera hemma över tid är att det antingen finns en anhörig som kan backa upp, eller hemtjänst.
–Ingen klarar av demenssjukdom ensam och det gäller också den anhöriga. Stöd behövs både för den som är sjuk och för omgivningen. Det är ett tufft jobb att vara demenssjuk hela dagen. En demenssjuk person kan uppfattas som fullständigt frisk, men då ska man veta att den personen lägger all sin kraft på att fungera i situationen och det är ett hårt arbete att försöka kompensera sina bristande förmågor. Ett möte eller en aktivitet kan innebära att personen efter det måste vila ut ordentligt, det gäller att hitta balans mellan aktivitet och vila. Så hellre kortare aktiviteter och möten med vila emellan, förklarar Wilhelmina.
MEDICINERING GER SYMPTOMLINDRING
När det gäller mediciner vid Alzheimers sjukdom kan de hjälpa till att upprätthålla de kognitiva funktionerna lite längre än utan. Men nervcellsdöden fortsätter, så medicinen bromsar inte själva sjukdomen, men kan ge värdefull symptomlindring.
–Tyvärr fungerar inte medicinen för alla, säger Wilhelmina. Men det man kan göra själv när man är i riskzonen eller i början av en demenssjukdom är att äta medelhavskost som fisk, grönsaker och frukt, satsa på fysisk aktivitet, vara socialt aktivt, försöka ha en god sömn och få intellektuell stimulans. Stimulans och att ha roligt är nödvändigt för hjärnan! Viktigt är också att alltid ha koll på blodtryck, blodfetter och inte minst att sockernivåerna ligger bra om man har diabetes. Livsstilen med rörelse, motion och kost har visat sig vara nödvändigt för att före-bygga och förskjuta en eventuell demensdiagnos i tiden. Tyvärr är det så att människor med dålig ekonomi, låg utbildning och dålig kost är överrepresenterade i Alzheimerstatistiken.
VI VET VAD SOM HÄNDER MEN INTE VARFÖR
–I dag vet vi vad som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, men inte varför och hur det startar. Vi har ärvt våra gener från föräldrarna och det finns vissa direkta genetiska anlag som ger demens. Det finns också vissa sårbarhetsgener som kan – men inte behöver – ge sjukdomsutveckling. I det senare fallet är livsstilsfaktorer av stor betydelse för att förhindra eller skjuta eventuell sjukdom framåt i tiden, konstaterar Wilhelmina.
ALL DEMENS ÄR INTE ALZHEIMERS
All demens är självklart inte Alzheimers, men Alzheimers sjukdom är vanligast, följt av blodkärlsdemens (vaskulär demens) Lewy-kropps demens, samt Parkinsons sjukdom med demens och frontallobsdemens. Det finns också många andra sjukdomar och skador som kan leda till syndromet demens, särskilt i de övre åldrarna är det inte ovanligt med blandformer. Alzheimers sjukdom innebär att nervcellerna, framför allt i tinning- och hjässloberna, som styr minnet och förmågan att analysera informa-tion förtvinar och dör.
–Alzheimers är en komplex sjukdom som kan yttra sig på många sätt, men ett typiskt symptom är att närminnet försämras, men även återkommande sömnperioder under normalt vaken tid kan vara en tidig varningssignal, säger Wilhelmina. Hög ålder är en riskfaktor, men för perso-ner som får sjukdomen tidigt, det vill säga i femtioårsåldern eller tidigare, handlar det oftast om genetiska orsaker. Vi vet också att medicinen inte fungerar för alla så den behöver prövas ut individu-ellt och utvärderas kontinuerligt.
MEDICIN SOM BOTAR? JA, MEN DET DRÖJER!
–Jag tror absolut att vi kommer att kunna utveckla läkemedel som inte enbart har effekt på symptomen. Vi kommer så småningom att kunna bota och hejda utvecklingen av Alzheimers. Idag forskas det över hela världen eftersom det handlar om en så utbredd sjukdomsgrupp med snart 50 miljoner demensdrabbade jorden runt. Men det krävs mycket mer forskning inom området och det tar tid och inte minst behövs mer resurser, understryker Wilhelmina.
När det gäller cancer så har forskningen betytt oerhört mycket för nya behandlingar som gett ökad överlevnad och för många människor bot. På samma sätt hoppas Wilhelmina att forskningen ska utvecklas avseende demenssjukdomarna.
Under de senaste 20 åren har det skett en mycket snabb utveckling av olika undersökningsmetoder. Neuropsykologiska tester, metoder för undersökningar av hjärnans struktur, med datortomografi och magnetkamera för att se hjärnans funktion finns idag. Analyser av biomarkörer i ryggvätska har tillkommit för patienter med minnesproblem, men också för symptomfria individer i familjer med genetiska förändringar och den därmed ökade risken att utveckla demenssjukdom.
–Allt detta har lett till en djupare förståelse av tidsförloppen för sjukliga förändringar i hjärnan. Till exempel tycks förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom starta minst 10 år innan demenssymptom visar sig avslutar Wilhelmina.
