Meny
Bodil Eckert, överläkare på Endokrin-kliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, ger de råd du behöver. Hur kan det komma sig att patienter med osteoporos, en av de allra vanligaste folksjukdomarna, i så liten omfattning får behandling?
Av Ingemo Bonnier
Den behandling som finns är både prisvärd och effektiv, men osteoporos är ett kraftigt underbehandlat tillstånd. Varannan kvinna +50 får under livet osteoporosrelaterad fraktur.
Hur ska fler få hjälp?
Bodil Eckert, överläkare på Endokrinkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, svarar:
– Det är inget farligt i sig att ha osteo-poros men risken för frakturer är stor. Då handlar det inte om frakturer som man kan få om man åker skidor och kraschar i backen, utan om ett obetyd-ligt våld till exempel ett fall i samma plan. När vården fungerar ska ortopeden se till att en utredning kommer igång.
När kan man misstänka osteoporos?
– Det yttre tecknet är en fraktur vid ett obetydligt fall. Ärftlighet är en viktig faktor som avgör om en person utveck-lar osteoporos eller inte. Andra skäl kan vara celiaki (glutenintolerans), dålig kosthållning och anorexi. Det är i detta sammanhang en fördel att vara tjock, då belastas skelettet mer och benbildningen stimuleras. 10 % av skelettet byts ut varje år, det är ett fantastiskt fint system.
Hur hänger kortison och osteoporos ihop?
– Detta är den stora boven egentligen. Får man en kur med kortison som pågår under mer än tre månader så ska man erbjudas behandling för osteoporos om man är en kvinna efter klimakteriet. Det beror på att kortison hämmar benbildningen.
Att krympa i längd och bli lite krum i ryggen, är inte det en del av det naturliga åldrandet?
– Det är naturligt att bli lite kortare men bara max cirka två centimeter. En krum rygg behöver inte ha med osteo-poros att göra. Det handlar om musklerna och att man behöver sträcka på sig. Det är vanligt att till exempel sitta vid datorn och jobba och dra axlarna framåt, böjd över skrivbordet. Det kan man motverka genom att dra axlarna nedåt och bakåt, då sträcker man automatiskt på ryggen.
Vad riskerar den som går med osteoporos utan behandling?
– Det är att drabbas av fraktur, behandling kan minska den risken med ungefär 50 %. En fraktur gör inte bara ont och kan vara besvärlig att läka, den kan också leda till funktionsinskränkning såsom sämre styrka och rörlighet. Höftfraktur kräver operation och reha-bilitering och ökar risken för förtidig död eller funktionsinskränkning.
Kan behandling ge biverkningar?
– Ja, men de är sällan allvarliga. En all-varlig men sällsynt biverkan i käkbenet kan man se vid behandling av patienter med olika typer av cancer som kräver höga doser läkemedel mot osteoporos.
Måste man behandlas resten av livet eller kan skelettet bli tillräckligt bra så att läkemedlen kan sättas ut?
– Tablettbehandling kan man ta minst fem år, intravenös behandling i minst tre år. Sedan finns för bisfosfonater som regel en kvarstående effekt ett par år. Därefter kan en ny bentätsmätning och utvärdering av eventuell behandling göras. Det är beklagligt att många slutar med sin behandling, för det är som med blodtrycksbehandling – man märker inte av den men den gör så stor nytta.
|
GÖR ENKA TESTET! Svarar du ja på någon av frågorna bör du kontakta din husläkare/vårdcentral och be att få göra ett så kallat FRAX-test. Testet hjälper din läkare att bedöma hur stor risken är att du ska drabbas av en benskörhets-fraktur inom de närmaste 10 åren. Baserat på resultatet görs eventuellt en vidare utredning. 1. Har du tidigare fått en fraktur i vuxen ålder och inte blivit utredd för ben–skörhet? 2. Har du blivit kutryggig och minst 3. Har du osteoporos/benskörhet i släkten? 4. Har du behandlats med kortisontablet-ter under en längre tid? (mer än 3 mån) 5. Kom du tidigt i klimakteriet?
• Minska risken genom daglig motion • Viktbelastande träning med stötar • Balansträning • Se till att vistas utomhus för D- vitamin intaget • Undvik att banta • Ät en sund kost med mycket kalcium och D-vitamin |
