Njuren – ett av våra allra viktigaste organ

Njuren är ett av våra mycket viktiga organ. Ändå talar vi sällan om den, hur vi ska hålla njurhälsa på topp eller vad som indikerar att njurarna eventuellt fallerar.

Text: Ingemo Bonnier. Granskning: Kerstin Brismar

Njurarna är små, men de är kroppens viktiga reningsverk som jobbar dygnet runt, och som reglerar blodtryck, salt och vätskebalans och är nödvändiga för att hela kroppen ska fungera. De bildar hormoner som reglerar blodtrycket och som stimulerar bildningen av röda blod kroppar för att tillgodose njurarna stora behov av syre.
Man kan undra varför vi har två? Vi har ju bara ett enda hjärta. Och ungefär 1 av 1 000 personer föds med bara en njure. Det går utmärkt om njuren är frisk – och håller sig frisk. Men två är bra, då de kan vara mindre och ta min dre plats, där de sitter mot ryggen (i sknjurloger) ca 6-8 cm ovanför midjan. Vanliga sjukdomar som diabetes, kärlsjukdom och högt blodtryck kan orsaka nedsatt njurfunktion. Normalt försvagas njurfunktionen när vi blir äldre, men eftersom njurarna har en överkapacitet då de är två, kan försämringen pågå ganska länge utan att man får symtom.
I njurarna finns massor av små ”kärlnystan” (glomeruli) där blodet rensas från avfallsprodukter som samlas upp i små rör(tubuli). Dessa tubuli bildar tillsammans njurbäckenet och mynnar ut i urinledaren. I tubuli sker utbyte av salter, vatten och socker och urin bildas, som via urinledaren når urinblåsan. När urinblåsan är full så blir vi kissnödiga, en signal för att tömma blåsan via urinröret.

INFLAMMATION I NJURARNA
Njurbäckeninflammation (pyelonefrit) är vanligast. Akut så får man feber, frossa, ibland illamående, matleda och ofta smärta i sidan eller bak i ryggen och är dunköm över njurlogen. I urin finns blod och bakterier men mycket sällan äggvita (protein). Urinodling visar en urinvägsinfektion som hos majoriteten är orsaken. I blodet är CRP hög men sällan är njurfunktionsprovet (serum kreatinin) påverkat. En del (fåtal) får mycket lite symtom och tillståndet kan bli kroniskt, då stiger blodtrycket. Tillståndet upp dagas då ofta av annan anledning och ibland läka ut av sig själv. Njurinflammation (Glomerulonefrit) är en inflammation i de små kärlnystan (glomeruli), vilket ger betydligt allvarligare symtom, men som också kan behandlas. Det bero på en infektion (tex streptokocker eller virus) i blodet eller en inflammation i kroppen pga tex reumatisk sjukdom. Då får man äggvita i urin (proteinuri), blir svullen i ansikte senare i benen, blodtrycket stiger, i urin kan det finnas blod. Njurfunktionen (kreatinin) påverkas och urinproduktionen kan minska (man kissar mycket mindre).

NEFROSKLEROS
Innebär att kärlen till och i njurarna är förändrade tex stela och förkalkade på grund av hög ålder, högt blodtryck, höga blodfetter och rökning. Detta leder till sämre njurfunktion med högre serum kreatinin värde men inte till proteinuri . Diabetesnefropati= förändringar i njuren pga många år med högt blodsocker Beror på en skada i de små kärlen i njurarnas glomeruli, vilket leder till läckage av albumin/protein. Om det inte behandlas kan det leda till högt blod tryck, större proteinläckage=proteinuri och nedsatt njurfunktion.

NJURSVIKT
Innebär att njurfunktionen är minskad med mer än 50% vilket innebär att njurarna inte längre klarar av att rena blodet lika bra. Högt blodtryck är vanligt. Symptomen kommer smygande och först när funktionen är nedsatt med ca 70-80 % kommer uttalad trötthet, blodbrist, höga blodfetter, matleda, illamående, muskelkramper i ben och fötter, nedsatt känsel i fötterna samt klåda i huden och svårigheter att kissa=producera urin. Det går att bromsa försämringen av njur funktionen.
Får du behandling mot akut njursvikt blir du helt frisk – men vid kronisk njursvikt finns idag ingen botande behandling och njurarna blir långsamt sämre. Den vanligaste orsaken till njursvikt, förutom njurinflammation, är att ha underliggande sjukdomar, som högt blodtryck eller diabetes typ 1 eller typ 2 under lång tid. Dessa grundsjukdomar måste då behandlas. Det är således bromsbehandling som gäller genom att behandla högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter och lindring symtom. Bättre levnadsvanor och nya läkemedel kan också bromsa upp en försämring. Det är lätt att ta reda på hur njuren/ njurarna mår, det finns enkla blod- och urinprov som kan tas och som ingår i hälsokontroller – men de görs inte alltid på vårdcentralen om man inte har symptom.

NJURSTEN
Kan drabba dig en gång eller upprepade gånger med kolikliknande svåra smärtor i vä eller hö sida, när stenen eller gruset transporteras ner i urinledaren. Frossa och blod i urin är vanligt. Orsaken bör utredas. Det kan tex bero på gikt-höga konc. urinsyra i blodet eller höga calciumvärden som vid bisköldkör telsjukdom. Stenen eller gruset bildas i urinledaren och om den fastnar och inte kan komma ut så kan den drabbade njuren fyllas med vätska (Hydronefros) som måste behandlas för att inte skada njuren.

SE ÖVER LIVSSTILEN
Lika viktig som medicinsk behandlingen är det att se över sin livsstil för att hålla njurarna friska. Håll vikten, var fysiskt aktiv, promenera, se över kosten och sluta röka. Njursvikt kan också ge rubbningar i ämnesomsättningen, då kan det vara en god idé att prata med en dietist. Är njurfunktionen mycket nedsatt kan det bli aktuellt med dialys som hjälper blodet att filtrera bort restprodukter och vätska. I sista hand gäller njurtransplantation.

FÖRBÄTTRA DIN NJURHÄLSA
Se till att du dricker ordentligt. Det är lätt att glömma bort att dricka vatten under en vanlig dag, speciellt bland äldre. Tänk på att få i dig vätska (1.5 – 2 liter) under hela dagen, varje dag. Se upp med ditt intag av socker. En balanserad diet är grundläggande för alla. Hälsosamma matval och en anpassad diet som ger dig all näring du behöver för att ha ett aktivt liv och hålla en hälsosam vikt. Håll koll på ditt sockerintag. Dina njurar är viktiga organ som behöver bra kost för att kunna skydda din kropp. Undvik fet mat, processade livsmedel samt, förutom socker, även salt – detta är de första stegen till att förbättra njurhälsan. Regelbunden träning. Fysisk aktivitet. Det kan vara aktiviteter som är en del av dina vardagliga rutiner, som hushållsarbete, trädgårdsskötsel eller promenader till jobbet, planerade aktiviteter som styrketräning. Se gärna till att få upp pulsen så att hjärtat får jobba, som jogging, simning eller cykling. Rökning skadar dina njurar. Rökning skadar rent allmän din hälsa, inte bara lungor och hjärta & kärl. Rökning har en tydlig, negativ påverkan på njurarna. Screening: Även om man känner sig frisk kan man ändå vara i farozonen för allvarlig sjukdom. Gå till doktorn regelbundet och få urin och blod testat. Om en sjukdom upptäcks i ett tidigt skede är behandlingsmöjligheterna större, och även allvarliga sjukdomar botas.