Meny
I mer än 20 år har Marianne Carldes hjärta bråkat med henne. Ändå kunde hon arbeta fram till pensionsdagen och är en pigg och aktiv 68-åring. Sitt dåliga hjärta har hon slutat oroa sig för.
– Det man inte kan påverka är det ingen idé att ödsla energi på, säger Marianne.
Hon gläds åt att ha kunnat få hjälp av de senaste forskningsresultaten och deltar gärna i olika kliniska studier som kan hjälpa dem som drabbas i framtiden.
Marianne hade ett chefsjobb på en statlig myndighet. När det var dags att administrera en stor omorganisation blev det redan stressiga arbetet för mycket. Hon sökte hjälp och fick veta att hon led av förmaksflimmer, vilket innebär att hjärtat slår i otakt.
Efter många år av mindre framgångsrika behand-lingar och medicineringar fick hon 2009, femton år efter diagnosen, en pacemaker inopererad. Hjärtflimret finns kvar, men pacemakern hjälper hjärtat att hålla takten.
I fyra år fick Marianne må bra. Sen, 2013, märkte hon att hon lätt blev andfådd vid promenader och att hon ofta fick stiga upp ur sängen på natten för att gå på toaletten. Marianne sökte hjälp och fick diagnosen hjärtsvikt.
Orsaken är att mikrokärlen inte fungerar som de ska, hjärtat har blivit ”stelt”, en följd av de tidigare hjärtflimmerbesvären. Därmed blev hjärtat sämre på att syresätta blodet. Till att börja med tyckte Marianne inte att hon fick särskilt bra information om sjukdomen och vad den innebar.
– Efter nästan två år fick jag gå hjärtsviktsskola på Karolinska Universitetsjukhuset. Det var jättebra, jag lärde mig mycket om hjärtsvikt och kunde ställa alla möjliga frågor till läkare och annan sjukvårdspersonal. Framför allt fick jag träffa andra som har problem med hjärtsvikt.
Marianne låter inte hjärtsvikten begränsa inställningen till livet. Med pacemakern tycker hon inte att hon behöver oroa sig.
– Visst, jag blir lite trött ibland och orkar inte lika mycket som tidigare men det hindrar mig inte från att fortsätta spela golf, engagera mig i olika föreningar eller umgås med mina barnbarn. Jag gör det jag orkar och framför allt det jag vill.
Den lilla störningen på sitt hjärta hade hon gärna varit utan, men den har samtidigt haft en del fördelar.
– Den har fått mig att leva ett lugnare liv. Jag är mer närvarande och lever mer för stunden. Jag ser möjligheter i stället för att låta mig begränsas av hjärtsvikten. Jag njuter nog mer av livet i dag, fortsätter Marianne.
Hon konstaterar att hon, tack vare forskningens framsteg, kan skatta sig lycklig att hon inte fick problem med hjärtat tidigare. Det är också därför hon deltar i olika kliniska studier. Om hon kan hjälpa människor i framtiden att må bättre så kan det vara värt besväret. Kanske kan hon rentav själv hinna dra nytta av forskningsresultaten?
Marianne har också fått hjälp av en KBT-terapeut för att kunna sakta ner sitt tidigare alldeles för höga tempo i tillvaron. Hon utövar också yoga.
Hennes råd till den som just har fått diagnosen hjärtsvikt kan låta självklart. Hon vet av egen erfarenhet att det kan vara svårt att följa det:
– Fokusera på det som är positivt i livet och njut av det. Livet går inte i repris!
Fakta om hjärtsvikt• Hjärtsvikt är ofta kopplat till annan hjärtsjukdom exempelvis hjärtflimmer eller hjärtinfarkt. • Runt 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt och varje år insjuknar 30 000. • Tack vare forskningen finns det i dag behandling som förbättrar tillståndet, höjer livskvaliteten och förlänger livet. • De allra flesta som får diagnosen hjärtsvikt är mer än 80 år. •Det är svårare att upptäcka hjärtsvikt hos kvinnor än hos män. |
