Njut av solen – men sola säkert!

Skydda dig mot solen

Sol ute ger sol i sinne säger ordspråket. Och visst ligger det mycket sanning i det, inte minst på våra breddgrader. Så fort solen visar sig känner vi oss mycket gladare och lyckligare. Men för mycket av det goda skämmer, även när det handlar om livet källa.  Därför behöver vi skydda oss

Som skillnaden mellan natt och dag. Eller som att dra upp en rullgardin. Känslan när solen åter börjar stiga högt på himlen och sprida värme igen är oslagbar, och vi känner hur välmåendet ökar i takt med att huden bryns.

Det finns flera orsaker till att vi mår så bra i solen.

En är att ljuset påverkar våra ”må-bra-hormoner”, som till exempel serotoninet. Detta hormon påverkar vår sömn, det dämpar ångest och depression och hjälper till att hålla humöret uppe. När vi blir gladare klär vi oss också lättare och i ofta i gladare färger. 

Soliga perioder vistas vi också mer utomhus, vilket också gör oss gott.

Solljuset är också vår främsta källa för vitamin D. Vitamin D är viktigt för skelettet, för att förebygga benskörhet. Det är också viktigt för musklerna och vårt immunförsvar. D-vitamin lagras i våra fettceller och det är bara under sommarmånaderna som vi här i Sverige har tillräckligt med solljus för att kunna ladda ner årets hela behov. Därför är det viktigt att vara utomhus, och inte skydda oss mer än nödvändigt mot solljuset. Ett sätt att sola sakta är att hålla sig i skuggan. Det tar längre tid att få färg, men det fungerar.

Men det finns också hälsorisker

Ultraviolett strålning, framför allt från solen är också den viktigaste yttre riskfaktorn för de tre olika hudcancerformerna malignt melanom, skivepitelcancer och basaliom. Det är framförallt brännskador i huden vid kraftig solbestrålning som anses öka risken, särskilt brännskador under barn- och ungdomsåren. Att ofta ha bränt sig i solen som barn tycks ha större betydelse för uppkomst av maligna melanom, medan den under livet samlade solmängden har störst betydelse för uppkomst av skivepitelcancer.

Solskyddscremer som ett yttre skydd för huden är idag självklart för de flesta. De finns med olika styrkor, enkla att variera efter behov. Men man kan också hjälpa huden inifrån, så att den klarar solens strålar bättre. Sol stressar kroppen, inte bara genom att huden måste sätta produktionen av melamin på högvarv, kroppen gör också av med extra mycket antioxidanter i solen. Kosttillskottet Maxosol är ett utmärkt komplement till solcreme för den som är mån om kroppen i allmänhet och huden i synnerhet. Dessa tabletter, som finns att köpa i hälsofackhandeln, skyddar huden inifrån mot UV-strålningens skadliga effekter och minskar därmed risken för rodnad, solöverkänslighet, soleksem och solrelaterat åldrande (rynkor). Huden kan då förberedas inför solsäsongen och dessutom kan hållbarheten förlängas på en redan solbrun hud. En tablett om dagen, och redan efter kort tid kan man se hur huden börjar anta en varmare hudton. Det är innehållet av naturligt betakaroten som ger denna effekt. Att redan ha lite färg på huden kan vara psykologiskt viktigt när man ger sig ut i solen. Det minskar behovet av att ha bråttom med att uppnå den åtråvärda solbrännan. Många kan då undvika att sitta kvar i solen den där lilla, men avgörande, stunden mellan ”lagom och för länge”.

Av Irene Ahlberg

 

Sola rätt för din hudtyp i Sverige:

Hudtyp 1: Du är blek och ljushyad, och är rödhårig. Du blir alltid bränd av den första solen och aldrig brun. Du bör använda högfaktorprodukter, med solskyddsfaktor 25 eller högre. Skydda dig med kläder och hatt om du vistas i stark sol eller på havet. Återfukta huden varje kväll.

Hudtyp 2: Du är ljushyad, har troligen blont eller mellanblont hår. Du blir bränd av den första solen men blir så småningom lätt brun. Börja med solskyddsfaktor 15 och trappa ner till10 till 12, sola försiktigt i början. Det är möjligt att ta en lägre faktor efter en vecka, men du bör alltid skydda dig med kläder om du är i extrem sol eller ute på havet. Smörj in huden med fuktkräm varje kväll.

Hudtyp 3: Du har mellanblont hår och bränner dig ibland lätt innan du blir brun. Solfaktor 8 till 12 bör räcka för dig, och du kan använda ännu lägre faktor efter en vecka. Skydda ansiktet för att slippa solrynkor och återfukta huden varje kväll.

Hudtyp 4: Du har mörkt hår och hud som lätt blir brun utan att först bli röd när du solar i Sverige. Du klarar dig med låg solskyddsfaktor.

 

 

Att tänka på:

Ljus sand och vatten reflekterar solen. De gör att man bränner sig lättare. Vind kan också lura dig att tro att solen inte är så stark. Tänk också på att även på höga berg är solstrålningen starkare.

Solariesol gör dig inte mindre känslig för den riktiga solens strålar.

Det finns läkemedel som gör huden extra solkänslig. Det är UVA-strålarna i ljuset som påverkar substanserna i vissa läkemedel. Det är ett långvågigt ljus som ligger precis på gränsen till det synliga ljuset. UVA går, i motsats till UVB, också igenom fönster och glasrutor. Solarier inne-
håller nästan uteslutande UVA-ljus. Undvik därför även solarier om din medicin gör dig extra känslig för solljus. För mer information fråga din läkare eller personalen på Apoteket.

Solglasögon är ofta behagliga att ha i starkt solljus. De skyddar dessutom mot tillfällig ögonirritation samt mot skadlig permanent påverkan på ögonlinsen. Solljus misstänks öka
risken för grå starr. På sjön och under soliga förhållanden med mycket fri horisont är solglasögon särskilt viktiga. De måste inte vara så mörka men bör ha sidoskydd.

Moderna solskyddsmedel skyddar framför allt mot UVB-strålning, men innehåller numera även filter som skyddar mot den långvågiga UVA-strålningen. Vissa medel innehåller även titandioxid eller zinkoxid, som förstärker UVA-skyddet. Solskydds-medel är ett bra komplement till det som numera anses vara viktigast – ett klokt beteende och att skydda sig med kläder, keps och solhatt.

En bomullskjorta ger en skyddsfaktor på cirka 8 till10 och jeanstyg ger ett totalt skydd. Det som avgör ett klädesplaggs solskyddande egenskaper är hur tätt tyget är vävt. Genom att hålla upp plagget mot en stark ljuskälla kan man på ett enkelt sätt bilda sig en uppfattning om detta.

Parfym kan orsaka bruna fläckar och allergiska reaktioner i solen.

När skuggan är kortare än du själv, det vill säga kring lunch, är strålningen som starkast. Undvik att sola mitt på dagen. Under juli är solens strålar starkast klockan 13. Före klockan 12 och efter klockan 14 är strålningen 50 procent lägre.

Gör som solvana människor runt Medelhavet. Ta siesta i skuggan.

Även om du ligger i skuggan kommer hälften av solstrålningen fram till dig.

Solstrålarna tränger också igenom vatten. Badar du länge, ta på en t-shirt.

Använd inte solskyddskräm för att kunna ligga längre i solen. De  ger ett falskt skydd. De skyddar visserligen huden från att bli röd, men detta innebär också att du slagit ut detta kroppens inbyggda varningssystem och det blir ännu svårare att upptäcka när du solat för länge.

Lita inte heller på solskyddsfaktorn som står på flaskan. För att få ut det skydd som anges krävs en rejäl klick kräm att smeta ut. I praktiken använder man bara cirka en fjärdedel så mycket, därför ska man alltid använda krämer med hög faktor. Till exempel faktor 15 motsvarar i verkligheten faktor 7. Försök också hitta en kräm som innehåller titandioxid eller zinkoxider. De reflekterar strålningen med hjälp av små partiklar och ger ett något bättre skydd än andra. Solkrämen bör dessutom vara vattenfast eller vattenresistent, och ska skydda mot både UVA- och UVB-strålning. Smörj in dig minst varannan timme.

Glöm inte att smörja in känsliga kroppsdelar som fötterna, läpparna, runt ögonen, ögonlocken, och brösten. Använd solkräm även i skuggan.

På våren är huden extra känslig för UV-strålning eftersom den varit skyddad hela vintern. Njut därför extra försiktigt av vårsolen. Samma är naturligtvis fallet om du åker på sol/bad semester mitt i vintern.

Om du bränt dig:

Aloe Vera-gelé är bra på att lindra och läka solskador, samt brännskador av alla slag. Finns av olika märken i hälsofackhandeln och hos oberoende enskilda försäljare. Man kan också odla sin egen Aloe Vera barbadensis. Bryt av ett blad eller klyv det på längden och smörj in det brända hudområdet. Du kan spara bladet i kylen i några dagar.

Aprikoser och yoghurt är en annan huskur som lindrar solsvedd hud. Låt några bitar torkad aprikos ligga i blöt i ett dygn. Mixa dem sedan med yoghurten och låt vila på huden i 20 minuter. Skölj med ljummet vatten. Masken verkar närande och svalkande på bränd hud.

Om du får feber och frossa kan det vara anledning att uppsöka läkare. Brännskador orsakade av solen kan ge fula ärrbildningar om de inte tas om hand.

Kylbalsam: finns på apoteket. Lindrar dessutom klåda vid soleksem.

Aftersun produkter svalkar också och mjukar upp huden.

Receptfritt hydrokortisonpreparat lindrar också svedan och klådan vid soleksem.